Rymdteleskopet Gaia sändes upp vintern 2013 med målet att kartlägga en miljard av Vintergatans alla stjärnor, eller en procent av det totala antalet stjärnor i vår galax. Ombord har den en kamera med en upplösning på närmare en miljard pixlar, eller en gigapixel. Ju fler pixlar en bild har, desto finare detaljer kan den återge. En riktigt bra vanlig kamera har mellan 20 och 40 miljoner pixlar i upplösning.
Med hjälp av denna monsterkamera kan Gaia placera stjärnorna i en tredimensionell karta och på så sätt skapa en aldrig tidigare skådad bild av vår hemvist i universum. Teleskopet ska även kartlägga stjärnornas rörelser, ljusstyrka, temperatur och sammansättning. Denna enorma stjärnräkning ger data för att kunna ta itu med ett enormt antal viktiga frågor om vår galax ursprung, struktur och historiska utveckling.
Hittills har Gaia levererat två gigantiska datamängder som forskarna kunnat tröska igenom. Den första 2016, den andra 2018 och nu i juni kommer den tredje datamängden. Varje nytt datasläpp är som en leverans av en enorm hög pusselbitar som sakta men säkert bygger den färdiga bilden.
Redan i december 2020 släpptes ett smakprov av Gaias tredje stora datamängd och ur den har nu forskare från Lund lyckats med att kartlägga Vintergatans vita dvärgar. Vita dvärgar är en typ av stjärnor som en gång i tiden varit normalstora men som sedan kollapsat efter att ha gjort slut på sitt kärnbränsle. Vita dvärgar har en radie som motsvarar cirka 1 procent av solens. Men de har ungefär samma massa, vilket motsvarar en häpnadsväckande täthet på cirka 1 ton per kubikcentimeter, skriver Lunds universitet i ett pressmeddelande.
– Tack vare observationer från rymdteleskopet Gaia har vi för första gången lyckats ta reda på den tredimensionella hastighetsfördelningen för den största katalogen vita dvärgar hittills. Detta ger oss en detaljerad bild av deras hastighetsstruktur, helt utan motstycke, säger Daniel Mikkola, astronomidoktorand vid Lunds universitet. Vi har lyckats kartlägga de vita dvärgarnas hastigheter och rörelsemönster. Gaia avslöjade att det finns två parallella sekvenser av vita dvärgar när man ser till deras temperatur och ljusstyrka. När vi studerar dessa separat kan vi se att de rör sig på olika sätt, förmodligen som en konsekvens av att de har olika massor och livstider, fortsätter Daniel Mikkola.
Kan räta ut frågetecken kring Vintergatans födelse
Genom att kartlägga olika stjärntyper hoppas forskarna kunna skapa nya modeller av hur Vintergatan skapats och utvecklats under miljarder år sedan Big bang. De vita dvärgarnas positioner och rörelser hoppas kunna ge mer inblick i hur galaxen skapades.
– Den här studien är viktig för att vi lärt oss mer om de närmaste regionerna i vår hemgalax. Resultaten är också intressanta eftersom vår egen stjärna, solen, en dag kommer att förvandlas till en vit dvärg precis som 97 procent av alla stjärnor i Vintergatan, säger Daniel Mikkola.
Vintergatan äldre än man tidigare trott
I en annan nyligen publicerad studie som baseras på samma datamängd har forskare i Tyskland kunnat visa att delar av Vintergatan är betydligt äldre än man tidigare trott.
Stjärndata har visat att en del av Vintergatan som kallas "den tjocka skivan" började bildas för 13 miljarder år sedan, cirka 2 miljarder år tidigare än väntat och bara 0,8 miljarder år efter Big Bang.
