Ytterbium är en av världens mest sällsynta jordartsmetaller och upptäcktes redan 1794 i Ytterby gruva i Stockholms skärgård, av amatörgeologen Carl Axel Arrhenius. Ytterby tillskrivs inte bara Ytterbium. Hela åtta andra grundämnen har upptäckts i gruvan, nämligen yttrium, terbium, erbium, holmium, skandium, tulium, gadolinium och tantal.
I dag utvinns Ytterbium främst i Kina, USA, Brasilien, Sri Lanka och Australien och används primärt i elektronikindustrin, bland annat vid tillverkning av bildskärmar.
Men Ytterbium har även fascinerat forskare under en lång tid. Framför allt när det handlar om ämnets ursprung. Ytterbium har ett blandat kosmiskt ursprung, dels i tunga och kortlivade stjärnor, dels i normaltunga solliknande stjärnor. De senare tros skapa ytterbium i slutskedet av sitt liv.
Den gängse teorin har länge varit att ämnet hamnat på jorden genom exploderande supernovor. Denna hypotes får nytt liv i en färsk studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Astronomy & Astrophysics. Det internationella forskarlaget bakom studien, under ledning av ett team på Lunds universitet, undersökte flera olika spektrum från ett trettiotal stjärnor i solens närhet, vilket gav dem en unik möjlighet att studera såväl utvecklingen av Vintergatan som ytterbiums kosmiska ursprung.
– Instrumentet vi använde är en superkänslig spektrometer som heter IGRINS och som kan detektera infrarött ljus i hög upplösning. Det användes på två teleskop i södra USA, ett i Arizona och ett i Texas. Genom att studera stjärnor som bildats vid olika tider i Vintergatan har vi kunnat undersöka hur snabbt ytterbiumhalten ökat i galaxen. Det vi har lyckats med är att lägga till relativt unga stjärnor i kartläggningen, säger Martin Montelius, astronomiforskare i Lund vid tiden för studien, nu verksam vid University of Groningen.
Eftersom ytterbiumanalysen är gjord i infrarött ljus kommer även de stora områdena av Vintergatan som ligger bakom ogenomträngligt stoft nu att kunna studeras. Detta eftersom infrarött ljus har förmågan att ta sig igenom stoftet.
– Vår studie öppnar upp för möjligheten att kartlägga omfattande delar av Vintergatan som tidigare varit outforskade. Det innebär att vi kommer att kunna jämföra utvecklingshistorien i olika delar av galaxen, säger Rebecca Forsberg, astronomidoktorand vid Lunds universitet.
