– Det ska bli otroligt spännande att se vad som finns där bakom, säger hon.
Angela Adamo växte upp i en liten stad på Sicilien. Som barn brukade hon titta upp mot himlavalvet.
– Nätterna var kolsvarta. Jag kunde se Vintergatan och tusentals stjärnor. Redan då visste jag att ville studera universum för att få veta mera. Vad finns där uppe och varför ser det ut som det gör?
Så blev det också. 2011 tog Angela Adamo sin doktorsexamen i astronomi vid Stockholms universitet. Nu är hon biträdande lektor på Institutionen för astronomi. Hon har fortsatt att forska kring det som gör henne mest nyfiken. Stjärnformationer och hur unga stjärnor bildas, i vår egen galax Vintergatan och i andra galaxer.
Nu leder Angela Adamo projektet JWST-FEAST som ska studera precis detta. Jämfört med föregångaren, Hubbleteleskopet, innebär James Webb oändligt mycket större möjligheter. Fram tills nu har det inte gått att observera de yngsta stjärnhoparna med tillräckligt hög upplösning. Det beror på att de täcks av rymdstoft. James Webb kan se i infrarött ljus och tränga igenom stoftet,
– På bilder från Hubble finns områden som nästan är helt mörka. De mest avlägsna galaxerna syns inte i det som kallas synligt ljus. Nu kan vi undersöka stjärnbildning i galaxer på nya våglängder och med en fantastisk upplösning. Det gör att vi kan se igenom de mörka områdena.
Angela Adamo väntar med stor spänning på att få göra nya upptäckter.
– Vi kommer att söka efter områden med stjärnformationer som finns i galaxer som skapades i universums barndom. Vi vill undersöka den viktiga uppdykandefasen. Det vill säga processen där överbliven gas och stoft skingras från stjärnornas födselplatser, säger hon.
Det finns många frågor som projektet hoppas kunna ge svar på. Till exempel hur lång tid tar det innan det täta gasmoln där stjärna föddes skingras? Och påverkas den tidpunkten av hur många stjärnor som bildats eller av omgivningen inuti galaxen?
Med James Webb går det också att studera om det finns planeter med atmosfärer som påminner om jordens. Att det till exempel finns syre och vatten. Det skulle så fall innebära att det kan finnas liv där.
– Det finns tusentals planeter i bara vår galax och miljontals i hela universum. Så jag skulle säga att möjligheten att vi hittar tecken på liv är mycket stor.
Att få tillgång till James Webb-teleskopet är dock inte helt lätt. Forskare över hela världen är intresserade av att få observationstid.
– För att kunna ansöka behövde vi föreslå forskningsprojekt. Det känns otroligt kul att projektet JWST-FEAST blev accepterat. Åtta månader efter uppskjutningen kan vi ta del av den första datan och då får vi också observationstid.
Så hur känns det nu när uppskjutningen av James Webb närmar sig?
– Jag är förväntansfull, förhoppningsfull men också en aning nervös. Det jag älskar allra mest i min forskning är att hitta nya oväntade saker, säger hon och tillägger:
– Det vi gör nu är att dra isär en gardin och öppnar ett fönster som varit stängt. Vi kan bara gissa vad som finns där bakom. Det är otroligt spännande och jag är säker på att vi kommer bli överraskade.
