Det är en imponerande samling teknik som sänds upp den 22 december från den europeiska rymdbasen i Kourou, Franska Guyana. Spegeln på James Webb-teleskopet består exempelvis av 18 guldpläterade hexagoner som tillsammans bildar en 25 kvadratmeter stor spegelyta. Den höga upplösningen gör att Webb ska kunna upptäcka och observera objekt motsvarande storleken av ett mynt på fyra mils avstånd.
Hexagonerna på spegeln är tillverkade av det mycket dyra grundämnet Beryllium, som valts eftersom det hanterar de temperaturskillnader som uppstår i rymden mycket väl.
All teknik ombord på James Webb har följaktligen resulterat i en hög prislapp. Man räknar med att den totala kostnaden för rymdteleskopet hamnar på runt 10 miljarder dollar.
Det är således en hel del som står på spel innan James Webb når sin omloppsbana runt solen vid den andra Lagrangepunkten (L2), 1,5 miljoner kilometer från jorden långt bort på andra sidan månen.
Mycket kan gå fel på vägen dit. Först måste instrumenten överleva de extrema förutsättningar en uppsändning innebär. När det väl är avklarat väntar en rad ännu fler kritiska moment.
Det första som händer är att solpanelerna ska fällas ut, vilket sker en dryg halvtimme efter uppsändning, följd av kommunikationsantennen cirka nittio minuter senare. Därefter slås motorerna på, varpå teleskopet skickas i riktning mot L2.
– Webb färdas så snabbt att den passerar månen efter bara en och en halv dag, hälften av tiden det tog för Apolloastronauterna att nå månens omloppsbana, säger Amy Lo, teknikchef för Webb till NASA.
När teleskopet passerat månen kommer den mest kritiska punkten, när det är dags för det 20 x 14 meter stora solskyddet att fällas ut.
Alla delar i den här komplicerade manövern, som NASA liknar vid omvänd origami, har så klart testats i åratal i simulerade förhållanden på jorden. Men det finns minst sagt utrymme för problem.
Utfällningen av solskydden inkluderar bland annat 140 frigörningsmekanismer, hopsättande av 70 gångjärn samt 90 kablar på totalt 400 meter. Totalt måste 107 mekaniska moment ske på kommando. Om något av dem inte fungerar som tänkt kan det resultera i att solskyddet inte vecklas ut ordentligt, vilket innebär att James Webb inte kan fullfölja sitt uppdrag.
När solskyddet är på plats är det dags att installera optiken. Tio dagar efter uppsändning fälls den sekundära spegeln upp. Därefter fälls den radiator ut som ska sänka temperaturen för de vetenskapliga instrumenten ombord. Efter 13 dagar är det äntligen dags för den primära spegeln att veckla ut sig.
– Medan instrumenten kyls ned styr vi motorer bakom speglarna för att justera dem i perfekt position. Därefter är Webb redo att utforska kosmos, säger Lee Feinberg, ansvarig för speglarna ombord till NASA.
James Webb beräknas nå sin slutdestination efter cirka en månad. När rymdteleskopets temperatur har stabiliserats väntar en flera månader lång kalibrering av instrumenten ombord. Teleskopet väntas kunna leverera sin första bild efter cirka sex månader. James Webb-teleskopet är resultatet av ett samarbete mellan NASA, ESA och den kanadensiska rymdorganisationen CSA.
