När Perseverance landade på Mars i februari i år var lyckan stor, och världens astronomer väntar med upprymdhet och spänning på de prover som rovern ska samla på sig. Sedan dess har roboten tagit tusentals bilder, och samlat in prover genom att borra i marken. Den stora frågan man hoppas kunna besvara med hjälp av underlaget är om det någonsin funnits liv på den röda planeten.
Nu har den första vetenskapliga artikeln baserad på data insamlade av Perseverance publicerats. I den kan ett internationellt forskarteam, där bland annat Lunds universitet ingår, kartlägga den geologiska utvecklingen i den så kallade Jezerokratern. I studien, som publicerats i tidskriften Science, avslöjar forskarna nya fakta om hur kratern för cirka 3,6 miljarder år sedan varit en del av en livskraftig insjö, som matades av en slingrade flod som kom in från väster.
Tack vare bilderna har man lyckats identifiera meanderformade floddeltan som bildats där floden mötte kratersjön och vattnet saktades ner. Vattnet har där skapat den typ av kilformade landytor som återfinns i flera deltan runt om på Jorden. Perseverance landade ett par kilometer från det huvudsakliga floddeltat, men med hjälp av roverns teleskop kunde man redan på håll se en av deltats toppar, som döptes till Kodiak.
Både på toppen av Kodiak och i den huvudsakliga delta-formationen i Jezero finns många stora stenar, vilket talar för att det skett översvämningar i sjöns historia. Vad man också kunnat konstatera är att något drastiskt har hänt sedan dess, som har orsakat det tidigare våta landskapet att torka ut.
– Vi kan se en radikal förändring i den våta miljön. Att området gått från potentiellt beboeligt till motsatsen. Bilderna har gett oss ny kunskap om Mars geologiska klimat, säger Sanna Alwmark, geologiforskare vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.
Jakten efter biosignaturer
Med hjälp av ett urval av 150 000 bilder har forskargruppen skapat sig en uppfattning av den förhistoriska sjöns utveckling, från livlig till ödelagd. Torkan inleddes för flera miljarder år sedan, och vad som orsakade den är för tidigt att säga.
– Någonting drastiskt har hänt på Mars. Vad och när är oklart, säger Sanna Alwmark.
En ytterligare upptäckt som avslöjas i den nya artikeln är att man har lokaliserat banker av finkornigt sediment. Dessa avlagringar ger också hopp om att kunna hitta biosignaturer – alltså spår av liv.
– Det hade naturligtvis varit önskvärt att hitta faktiska fossil, men man måste koncentrera sig på väldigt små grejer, biosignaturer och organiskt material. Och då måste vi leta i material där förutsättningarna för att små grejer bevaras är som störst, säger Sanna Alwmark.
Uppdragets framtid
Forskarteamet bakom Perseverance kommer nu att skicka rovern till botten av det huvudsakliga floddeltat för att borra ner i vad man gissar är finkorniga lerstenar. Rovern kommer senare att skickas till en ring av stenar runt kanten av Jezerokratern, som man tror var en av stränderna till kratersjön när den var som djupast.
Perseverance har fått uppdraget att samla och paketera mer än två dussin stenprover från olika platser. Testerna kommer föras tillbaka till jorden under tidigt 2030-tal med hjälp av en annan rover som utvecklas av NASA och ESA.
– Vi är på väg in i den mest spännande tiden för utforskningen av Mars. Snart är drömmen om att undersöka prover från den röda planeten verklig, samtidigt som röreslesystemet på provhämtningsrovern testas nästa månad, säger Sue Horne, chef för rymdforskning vid Storbritanniens rymdstyrelse (UK Space Agency) till BBC.
Studien har genomförts i ett samarbete mellan ett tjugotal lärosäten och organisationer, och finns publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science.
