För cirka 4,5 miljarder år sedan bildades vårt planetsystem ur en roterande skiva av gas och stoft i utkanten av galaxen Vintergatan. Forskare menar att jorden uppstått genom att asteroider kolliderat med varandra och på så sätt klumpats ihop. Man har tidigare trott att det tagit mellan 30 till 100 miljoner år för jorden att få sin nuvarande form och storlek.
I ett laboratorium på Lunds universitet har ett svenskt forskarlag genomfört en noggrann analys av meteoriters isotopkompositioner. De kan nu presentera en ny teori om hur jorden skapades – av småsten.
– Vår studie visar att jorden började som en bebisplanet bestående av is och kol. Men jordens isotopkomposition visar att den sedan drog till sig småstenar, först från inre delen och sedan från den yttre delen av solsystemet, säger Anders Johansen, astronomiprofessor vid Lunds universitet och Köpenhamns universitet, i en kommentar.
Upptäckterna tyder också på att planetbildningen gick mycket snabbare än vad man tidigare trott.
– Vår modell visar att jorden bildades under fem miljoner år. Sedan tog småstenarna slut. Fem miljoner år låter kanske inte som ett blixtsnabbt förlopp, men det är ju betydligt kortare tid än de 30 till 100 miljoner år som forskarvärlden tidigare räknat med, säger Anders Johansen.
En protoplanet av is och kol
Studien visar att jorden började som en kall protoplanet, alltså en föregångare till en planet, bestående av is och kol. Det var först när jorden vuxit till cirka 1 procent av sin nuvarande massa som atmosfären blev tillräckligt varm för att isen skulle förångas och organiska molekyler med kol kunde förstöras. I samband med det slutade jorden att öka sitt vatten- och kolinnehåll och började istället suga till sig småstenar som susade omkring i solsystemet.
Den nya upptäckten kan påvisa hur mycket vatten och kol en planet har bildats med. Det är i sin tur viktig kunskap för att ta reda på mer om livets ursprung. Enligt forskarlaget i Lund tyder mycket på att fler jordliknande planeter kring andra stjärnor i Vintergatan kan ha bildats med samma sammansättning. Nästa år lanseras den nya generationens rymdteleskop James Webb som väntas bidra till att en mängd nya exoplaneter upptäcks. Förhoppninngen är att med hjälp av de nya teleskopen kunna hitta andra jordliknande planeter, vilket väsentligt skulle öka chanserna att någon gång hitta liv i universum.
