Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.
Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.
Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.
Sedan de mer exakta mätningarna började har man kunnat notera att jorden gradvis bromsat in sin rotation. Det har gjort att vi vissa år fått skjuta in en skottsekund för att hålla tiden uppdaterad med jordens rotation. Inbromsningen har skett fram till förra året då mönstret bröts och jorden istället började snurra snabbare.
Ökningen är så pass stor att vissa forskare börjat undra om en negativ skottsekund kan behöva tillföras i år, vilket skulle bli den första någonsin. Förra året registrerades det kortaste dygnet någonsin den 19 juli, dygnet uppmättes till 1,4602 millisekunder kortare än standard.
Vad förändringen beror på vet planetforskarna inte säkert, men det finns många olika faktorer som påverkar planetens rotation. Den påverkas till exempel av månens dragningskraft, snöfall och bergerosioner.
Man har också börjat undra om den globala uppvärmningen kan göra att jorden snurrar snabbare eftersom snötopparna på hög höjd har börjat försvinna.
Datavetare är även de oroade över jordens skiftande rotationshastighet. Mycket av den moderna tekniken bygger på vad vi brukar kalla för ”true time”, eller sann tid. Att lägga till en negativ skottsekund skulle vara problematiskt för tekniken. Därför har många föreslagit att vi borde gå över till att mäta tiden i atomtid istället för soltid.
