Igår, den 11 oktober, vann Rafael Nadal det Franska mästerskapet i tennis för, smått otroliga, trettonde gången. Förutom gravitationen har tennis kanske inte så mycket att göra med rymden, men platsen där Nadal och de andra spelade, Roland Garros Stadium, är desto mer rymdigt. Anläggningen återvinner nämligen sitt duschvatten för att spola omklädningsrummet. Det är en teknik som ursprungligen utvecklades av den europeiska rymdorganisationen ESA för astronauter på långvariga rymduppdrag och något som använts operativt i Antarktis under de senaste 15 åren.
Inom ESA finns det multinationella programmet MELiSSA (Micro-Ecological Life Support System Alternative programme) som är inriktat på at skapa slutna system där det mesta återvinns. På den internationella rymdstationen ISS återvinns nästan 90 procent av all vattenbaserad vätska och världens rymdorganisationer jobbar ständigt med att förbättra teknologin kring självförsörjande slutna system. Idag kan vi ganska lätt fylla på förråden på rymdstationen men det blir svårare ju längre ut i rymden vi kommer, redan den planerade rymdstationen Lunar Gateway som ska ligga i omloppsbana runt månen, är lite för långt bort för att konstadseffektivt och säkert helt kunna lita på distributionskanaler från jorden. Christophe Lasseur är ansvarig för MELiSSA på ESA och säger att:
- Som ett alternativ utvecklar vi självförsörjande stödssystem med sluten slinga som kan flygas i rymden i framtiden och förse astronauter med allt syre, vatten och mat de behöver. MELiSSA är ett mångsidigt arbete med projekt som pågår över flera europeiska, samt kanadensiska, universitet och industrier. Dessutom har det förekommit många markbaserade spin-offs från MELiSSA-tekniken.
Ett av skälen till att bedriva forskning och industri riktad mot rymden är för att driva på teknikutvecklingen i samhället. Många innovationer som tagits fram för ett rymdprojekt har även renodlats för att kunna användas här nere på jorden också. NASA:s Jet Propulsion Technology har listat några av de mest igenkänningsbara innovationerna som togs fram för rymdprojekt men som vi alla nu har glädje av. Här är några av våra favortiter:
- Kameran i din smartphone. Teknologin togs fram för rymdsonder av NASA under 1990-talet och samma teknik finns idag i en tredjedel av världens alla smarta telefoner.
- Repfria glas. Ytbehandlingen som idag används till många glasögon för att undvika repor togs fram för samma syfte till prylar i rymden.
- Träningsskon. NASA la grunden för tekniken som finns i dagens träningsskor där både material och luftfickor spelar stor roll för prestationen i löpspåret.
- Örontermometern. Den infraröda örontermometern togs fram för användning under bemannade rymdfärder.
- Minnesskum. Tekniken bakom Tempurkudden togs även den fram av NASA under 1970-talet för att göra flygplanssäten mer bekväma, en teknik som sedan togs vidare till rymdskyttelprogrammet.
