Hasselbladskameran gjorde det under Apollo-programmet för nästan 50 år sedan – nu blir Asan det andra svenska instrumentet att landa på månens yta. I morgon kväll klockan 18.30 svensk tid lyfter den kinesiska månlandaren Chang’e-4 för att sedan landa på månens baksida i början av 2019.
Måninstrumentet Asan (Advanced Small Analyzer for Neutrals) är utvecklat av IRF, Institutet för rymdfysik och leds av forskaren Martin Wieser.
- Med instrumentet vill vi studera hur solvinden, en ström av laddade partiklar som uppstår i solens atmosfär, påverkar månytan. Några av partiklarna reflekteras tillbaka ut i rymden och ger information om interaktionen vid ytan och hjälper till att avslöja de underliggande fysiska processer som förändrar månytan över långa tid, säger Martin Wieser.
Martin Wieser har tidigare jobbat med ett instrument på den indiska rymdsonden Chandrayaan-1 som kretsat runt månen för att undersöka om det finns vatten på ytan. Då upptäcktes, tvärtemot vad man tidigare trott, att det faktiskt finns vatten i månens översta marklager. Asan är nu en uppföljare i denna spännande utforskning då man faktiskt går ner på månens yta och tittar riktigt nära.
Från mätningar gjorda från Chandrayaan-1 vet man att en stor del av solvinden reflekteras tillbaka till rymden som neutrala atomer. Det var en mycket oväntad upptäckt eftersom månens ytmaterial, den så kallade regoliten, är ett mycket poröst och absorberande material, som inte är så väl studerat. Månregoliten är ett väldigt ovanligt material bestående av mycket skarpa korn som fastnar på nästan allting. Det är väldigt svårt att återskapa regoliten fullt ut i ett labb. Studier av materialet behövde därför göras på plats på månen. Så med hjälp av Asan hoppas man nu kunna lära sig mer om regolitens egenskaper och fysiska processer.
En av de kemiska produkterna från solens växelverkan med regoliten, är små mängder vatten. Vatten som skulle kunna extraheras. Om man kan utvinna vatten ur ytmaterialet vore det en viktig och användbar kunskap för framtida baser på månen.
- Det har varit en lång resa att utveckla, bygga och testa instrumentet. Men nu äntligen är det på väg till månen! avslutar Martin Wieser.
Det kinesiska månutforskningsprogrammet är planerat att genomföras i tre steg. Det första är helt enkelt att nå omloppsbana runt månen, något som Chang'e 1 gjorde 2007 och Chang'e 2 gjorde 2010. Det andra steget är att landa och ta sig runt på månens yta, vilket Chang'e 3 gjorde 2013 och Chang'e 4 nu förväntas återupprepa. Det tredje steget är att samla in månprover och skickar dem till jorden, en uppgift för framtida Chang'e 5 och Chang'e 6. Månprogrammet syftar till att underlätta för en bemannad landning under 2030-talet och möjligen bygga en utpost nära månens sydpol.
