Arbetet med rymdteleskopet Cheops (Characterising ExOPlanet Satellite) pågår just nu för fullt. Det vetenskapliga instrumentet som kan beskrivas som hjärtat av Cheops-satelliten är nu helt monterat. Det markerar en viktig milstolpe i projektet.
En av dem som jobbar med Cheops är Carina Persson, forskare vid Chalmers i Göteborg. Hon beskriver Cheops viktiga uppdrag och var projektet befinner sig idag:
Cheops ska studera utvalda stjärnor som man vet har en eller flera exoplaneter. Den ska med ultrahög precisionsmätning av stjärnornas ljus mäta exoplanetpassager. Det är en mycket liten minskning av stjärnans ljus som uppkommer varje gång planeten passerar i siktlinjen mellan sin moderstjärna och oss. Eftersom sannolikheten för transits är väldigt låg behöver man observera ett stort antal stjärnor för varje detekterad exoplanet.
I slutet av 2018 ska Cheops vara testad och klar. Uppsändning sker sedan kort därefter med en Soyuzraket från en europeisk rymdbas i Kourou på Sydamerikas nordöstra spets.
Satelliterna CoRoT och Kepler har tidigare framgångsrikt observerat hundratusentals stjärnor på en liten del av himlen under lång tid. Men tyvärr har man framför allt hittat planeter vars moderstjärnor är väldigt ljussvaga. Detta omöjliggör uppföljningsobservationer med markbaserade teleskop som använder radialhastighetsmetoden. Denna metod mäter hur planeten påverkar stjärnans hastighet i synlinjen vilket är ett mått på planetens massa, medan transitmetoden mäter planetens storlek. En kombination av dessa båda metoder ger information om fler viktiga parametrar, t ex täthet, som visar vad planeten består av (gas, vatten, sten, järn), vilket är en särskilt viktig egenskap när man letar efter jordlika planeter.
I motsats till CoRoT och Kepler är Cheops syfte inte att upptäcka nya exoplaneter, utan att mäta egenskaper hos redan kända exoplaneter. Eftersom man alltså redan vet stjärnornas positioner, och inte är låst mot ett enda område, kan Cheops observera ljusstarka stjärnor som finns spridda över hela himlen. En stjärna i taget kommer att observeras med en precision av uppmätt radie på mindre än 10 procent.
Resultaten från CHEOPS kommer att öka vår förståelse av hur mångfalden av olika typer av exoplaneter bildas och utvecklas.
CHEOPS är ett samarbete mellan Schweiz och ESA. Som medlem i ESA är Sverige delaktiga i Cheops via Chalmers, Lunds och Stockholms universitet.
Här kan du läsa mer om Cheops och tidigare inlägg med Carina Persson.
CHEOPS vetenskapliga instrumentet är här på väg in i en termisk vakuumkammare för testning vid Berns universitet.
