Den svenske forskaren Björn Davidsson har tillsammans med en forskargrupp lagt fram ny kunskap om hur kometer i vårt solsystem kan ha bildats. Kometer är uppbyggda av små rester från vårt solsystem istället för delar från större objekt som har krockat.
Under två år har den europeiska rymdsonden Rosetta gått i omloppsbana runt kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Rosetta har följt kometen från långt ut i vårt solsystem och hela vägen in till den punkt där den kommer närmast solen för att sen vända tillbaka ut i universum igen.
Studierna visar att kometen har en porös struktur, den är uppbyggd av många lager av materia utan att vara hårt packat. Forskarna har genom observationerna dragit slutsatsen att kometer bildats under extremt kalla förhållanden, där de under lång tid gradvis byggts upp av små isiga partiklar. Den långsamma uppbyggnaden innebär att kometerna bevarat och fortfarande innehåller små fragment av flyktiga ämnen från tiden för solsystemets bildande (4,6 miljarder år sen).
Läs mer om hur kometer bildas på Esas sajt.
För dig som vill fördjupa dig finns Davidssons vetenskapliga artikel publicerad i Astronomy & Astrophysics. Rymdkanalen har intervjuat Björn Davidsson tidigare: både 2014 (spela fram till 5:07) och 2011.
