Känner du till orten Los i Hälsingland? Om du är rymdintresserad kanske du borde det. Där har en mekanisk verkstad i mini-format nämligen varit delaktig i att ta fram viktig utrustning till flera välkända rymdfarkoster, exempelvis kometjägaren Rosetta.
Swarm, Rosetta, Maven och senast MMS. Alla är de rymdfarkoster vars delar eller utrustning varit på visit i den lilla verkstaden i Hälsingland hos teknikföretaget Loostec. Framförallt är det farkosternas så kallade langmuirprober som fått ett nytt ytskikt. Proberna är mätverktyg som sticker ut från rymdfarkoster likt antenner. De används till exempel för att ta reda på mer om vädret i rymden. Proberna kräver en särskilt lätt och på samma gång stark yta som klarar rymdens påfrestningar. En yta som än så länge bara kan levereras av ingenjörerna i Los. En av dem är Erik Johansson.
- I korthet består hemligheten i att lyckas omvandla ytskiktet på titan till ett tunt keramiskt skikt, titannitrid. Omvandlingen sker under kontrollerade former i vår vakuumkammare här på verkstaden i Hälsingland, säger Erik Johansson.
Bild: Proberna sticker ut från Rymdfarkosten Rosetta. Källa IRF:
Företaget har i flera omgångar samarbetat med Institutet för rymdfysik (IRF) i Uppsala. Tillsammans har de lyckats skapa Sveriges mest framgångsrika exportprodukt. Men inte vad gäller volym eller intäkter förstås.
- När det gäller avstånd från tillverkningsplatsen så slår ”yttre rymden” alla andra exportföretag som jag känner till. Hur som helst är Los och mekanikverkstadens betydelse för solsystemets utforskning utom all proportion till ortens storlek. Väldigt stor alltså, säger Anders Eriksson, forskare på IRF och Rymdkanalens egen Rosetta-expert.
En del av proberna innan de behandlats i Los. Källa: Loostec.
Bild: Samma del efter de fått den nya ytan av titannitrid. Källa: Loostec
Kanske bär också nästa rymdresa av tillsammans med IRF. För även på farkosten JUICE, JUpiter ICy moons Explorer ska IRFs mätsonder finnas ombord. Troligtvis ska även dessa prober behandlas på samma sätt hos ingenjörerna i Los. Om inte något annat material dykt upp till dess förstås - rymdteknikutvecklingen står aldrig stilla!