Det är viktigt med kontinuerlig övervakning av jordens miljötillstånd för att bättre förstå hur klimatet förändras, bevaka den globala miljön och genomföra åtaganden för att förbättra den.
Group on Earth Observations (GEO) är ett mellanstatligt, internationellt samarbete som behandlar frågor om hur ett världsvitt, sammanhållet och långsiktigt uthålligt system för jordobservation kan åstadkommas. GEO undersöker hur olika system kan fungera bättre tillsammans i ett ”system av system” (GEOSS). I GEO:s handlingsplan beskrivs hur man ska undersöka hur data om jordens miljö kan samordnas så att de kan läsas, förstås och användas av alla länder och berörda organisationer för att tillgodose ekonomiska, sociala och vetenskapliga behov över hela världen.
Initiativet till GEO är från början amerikanskt. Sommaren 2003 inbjöds en stor grupp länder till ett toppmöte i Washington där man påtalade behovet av en förbättrad samordning och ett utvecklat samarbete kring globala observationssystem. Toppmötet slog fast att det behövs en långsiktig försörjning av data med god kvalitet och global täckning som grund för politiska beslut. GEO omfattar idag ett globalt partnerskap med närmare 100 medlemsländer, Europeiska kommissionen och 90 internationella organisationer.
GEOSS omfattar alla typer av data som kommer från fältmätningar på land och i vatten, från flyg och satelliter. Fjärranalys från satellit har en särskilt viktig roll i ett sådant framtida system. Målet är att sådana data ska kvalitetssäkras och, göras jämförbara och delas fritt och öppet mellan världens länder. GEO vänder sig särskilt till utvecklingsländer som ofta behöver utveckla sina observationssystem och datakällor samt förbättra förmågan att samla in och tolka dem. GEOSS ska erbjuda enkel tillgång till jordobservationer och data för många användare. Arbetet förväntas leverera nytta inom sociala välfärdsområden såsom väder, vatten, biologisk mångfald, ekosystem, jordbruk, klimat, energi, hälsa och katastrofberedskap och katastrofhantering. GEO kommer att samverka med andra aktörer (speciellt FN-initiativ) inom gemensamma intresseområden som t.ex. hållbar utveckling och uppföljningen av FN:s nya hållbarhetsmål.
Om det hade funnits mer enhetliga och standardiserade sätt att presentera och kommunicera data skulle det vara mycket lättare att samutnyttja olika observationssystem i världen. Ett exempel är tsunamin i Sydostasien annandag jul 2004, då förvarningssystem på Hawaii slog larm om risken för flodvågor men personalen inte visste hur de skulle förmedla varningar på ett begripligt sätt till de länder som riskerade att drabbas.
Ett annat exempel år GEO-projektet GEOGLAM som gör löpande analyser och bedömningar av världens skördar. Detta är viktig kunskap för hela världens livsmedelsförsörjning som alla länder och folk bör få del av. Satellitbilder har en viktig roll i det arbetet.
Det unika med GEO är att politikerna (civilsamhället) är kravställare på samordnade observationssystem och delning av data faktiskt ska åstadkommas för mänsklighetens gemensamma bästa. Efter tio års arbete har GEO uppnått en milstolpe. Ett konkret resultat av samarbetet är att en stor mängd värdefulla miljödata tillgängliggörs för användare från hela världen genom en dataportal där man både kan lämna och hämta data från flera observationssystem för olika samhällsbehov. Sverige har bland annat placerat atmosfärsdata från satelliten Odin där. Copernicus är Europas bidrag till GEOSS och väger därför tungt med sina fria och öppna data.
Det praktiska arbetet med handlingsplanens olika åtgärder bedrivs dels av ett GEO-sekretariat som är förlagt till WMO i Genevé, dels av medlemsländer och deltagande organisationer inom ramen för olika underkommittéer. Sverige företräds i GEO av SMHI som har det nationella samordningsansvaret. Rymdstyrelsen har en stödjande roll.
Läs mer på GEO:s webbplats (engelska)
Läs den svenska delegations tal vid GEO:s ministermöte i Mexiko City 11 – 13 november 2015 (engelska)