Det europeiska rymdorganet (ESA) driver Copernicusprogramet som övervakar jorden med hjälp av radarbilder för att upptäcka exempelvis översvämningar och landrörelser i tid. Två satelliter, Sentinel 1A och 1B, sänder radarbilder till ESA för analys. Med ombord finns också instrumentet C-Sar som mäter sättningar i marken med hjälp av så kallad InSAR-teknik. Med InSAR-tekniken mäts förändringar på millimeternivå vilket har flera tillämpningar. Man kan exempelvis följa förändringar i befintlig infrastruktur eller marksättningar vid planerade infrastrukturprojekt.
Norsk geologisk undersökning har sedan 2009 arbetat med detektion av markrörelser baserade på data från radarsatelliter. Sedan 2019 har rikstäckande data med information om markrörelser på millimeternivå i mer än 3,5 miljarder punkter tillgängliggjorts som öppen data i Norge. Det har lett till stor användning av informationen utanför det ursprungliga användningsområdet som fokuserade på skredrisk och förebyggande arbete.
Nu används informationen också för bland annat stadsplanering och för att följa upp problematik kring sättningsskador med mera.
I Sverige används information om markrörelser från rymddata för uppföljning av markrörelser i samband med olika infrastrukturprojekt, bland annat för att identifiera sättningar i arbetet med Västlänken i Göteborg och för skredförebyggande åtgärder längs Göta älv. Det finns en stor potential för att information om markrörelser kan få en mycket bredare användning och bli ett viktigt underlag i arbetet med klimatanpassning i både kust och inland, att det kan användas för att minska riskerna och fokusera underhållet av infrastruktur, förbättra statsbyggnadsprocessen genom att tidigt identifiera områden med pågående sättningsproblematik och utgöra ett viktigt underlag i arbetet med klimatanpassning av stadsbebyggelse och infrastruktur.
Nu lanserar även Sverige en rikstäckande InSAR-tjänst i samarbete med Norge. Detta är ett projekt som ska utvärdera både data och nyttjande för att senare ge en rekommendation för om tjänsten bör införas permanent eller ej. Projektet kommer göra en vetenskaplig analys av data tillsammans med expertis vid Chalmers Tekniska Högskola samt en bred nyttoanalys tillsammans med myndigheterna i Myndighetssamverkan Copernicus, där det även kommer att genomföras informationsspridning till bland annat kommuner och näringsliv för att bredare kunna nå ut till intressenterna och kunna analysera deras behov och intresse för tjänsten.
