Vetenskapligt uppdrag
Odin kombinerade två vetenskapliga discipliner, atmosfäriska och astronomiska studier, när den sändes. Det ursprungliga vetenskapliga syftet med Odin var att öka förståelsen av atmosfärens kemiska och fysikaliska egenskaper och i förlängningen hur dessa kopplar till jordens klimat. De långa tidsserier som Odin har samlat under sin långa livstid är unika och av stor betydelse för denna forskning. Förutom studier av jordatmosfären har Odin även studerat interstellära gasmoln och deras koppling till stjärnbildning.
Under sex år, från uppsändningen i början av 2001 till våren 2007, användes 50% av Odins observationstid för vardera disciplinen. Efter dessa första sex år i omloppsbana ansågs projektets astronomisession lyckosamt och avslutades. Data från Odins astronomiska mätningar användes bland annat för att optimera observationsprogrammet för den stora ESA-satelliten Herschel, som sändes upp i maj 2009. Instrumenten som används på Odinsatelliten är en radiometer som heter SMR (Sub Millimeter Reciever) och ett optiskt instrument som heter OSIRIS (Odin Spectormeter and InfraRed Imaging System).
Passerat bäst före datum med 18 år
Odin designades för två år i omloppsbana och anledningen till att den överträffat detta har flera orsaker. Först och främst finns det inget bränsle eller något annat som kan ta slut ombord. Odin är placerad i en cirkulär bana i skymningslandet mellan dag och natt, på en så hög höjd som raketen förmådde. Därtill har solen under gången solcykel varit osedvanligt lugn vilket inneburit att Odins höjd inte sjunkit så mycket som man befarade.
En ytterligare anledning är det faktum att Odins batterier laddas upp av solen med jämna mellanrum så att de skall klara av att förse satelliten med ström under perioden när solens strålar inte når den. Satelliten är försedd med två nickel-kadmiumbatterier som tycks må bra, och de arbetar fortfarande väl tillsammans.
En tredje orsak till framgången är att satelliten haft en tämligen lugn resa under åren. Rymden på 600 km höjd är, frånsett vibrationer under uppsändning och strålning, en ganska lugn plats. Odin vänder sina solpaneler mot solen och resten av satelliten befinner sig i skugga där det mer eller mindre är rumstemperatur. Huvuddatorn ombord hade fram till i år aldrig heller startats om. Först i januari 2021 gjorde omborddatorn på Odin för första gången en oplanerad omstart. Nervositeten på marken var stor eftersom man helt enkelt inte visste om Odin skulle klara av en omstart efter all tid i rymden, men allt gick väl och Odin verkar vara i lika bra form som tidigare.
Framtiden för svenska satelliter
Odin var Sveriges femte satellit initierad och finansierad av Rymdstyrelsen. Odin designades och byggdes av Swedish Space Corporation (SSC, dåvarande Rymdbolaget) i samarbete med olika partners. Idag kontrolleras satelliten av OHB Sweden i nära samarbete med SSC/Esrange och Omnisys Instruments, på uppdrag från Rymdstyrelsen.
I september 2021 beräknas den sjätte svenska satelliten Mats (Mesospheric Airglow/Aerosol Tomography and Spectroscopy) sändas upp i omloppsbana. Mats är ett svenskt satellitprojekt som ska undersöka vågor i atmosfären och deras inverkan på klimatet. Det här görs genom att studera variationer i ljuset som syremolekyler avger vid 100 kilometers höjd, samt i strukturer i atmosfärens högst belägna moln, så kallade nattlysande moln. Mats kommer att kunna ta fram de första globala kartorna som visar utbredningsegenskaperna hos dessa vågor i atmosfären.
Mats är baserad på en satellitplattform framtagen av OHB Sweden i samarbete med ÅAC Microtec för att klara av en mängd olika typer av vetenskaplig forskning i låg omloppsbana runt jorden. Den är utformad för att kunna sändas upp som medpassagerare vid uppsändningar av större satelliter. På så sätt nyttjar man bärraketens tillgängliga volym för sekundär nyttolast på bästa sätt. OHB Sweden har i olika former varit inblandade i samtliga svenskutvecklade satelliter och har på så sätt kunnat växa till ett konkurrenskraftigt rymdföretag på den globala marknaden.
Satellitens plattform, InnoSat, är flexibel nog att kunna användas för flera kommande svenskledda satellitprojekt.
