Dagen präglades av diskussioner om rymdsektorns bidrag till samhället i form av rymddata, utmaningar och möjligheter kring svenskt tillträde till rymden samt vikten av en god forskarmiljö och framtidsspaningar.
En rad nya rymdprogram presenterades, bland annat ett nationellt satellitprogram, som syftar till att skapa möjligheter för svenska forskare, myndigheter och företag att genomföra rymdprojekt i nationell regi. Förhoppningen är att detta i framtiden ska kunna ske från svenskt territorium.
– Det nationella satellitprogrammet syftar till att designa, konstruera och skicka upp en satellit från svenskt territorium. Nu gäller det att skapa en plan och identifiera stegen där vi inte har egen rådighet. Sveriges potential är enorm, det gäller att hitta en väg framåt och jag vet att många lämnade dagen med tankar på hur de kan bidra till nationella satellitprogrammet, säger Ella Carlsson, Rymdstyrelsens generaldirektör.
Storsatsning på nationell rymdverksamhet
Utbildnings- och rymdminister Johan Pehrson kunde inte delta under rymddagen, men betonade regeringens fokus på Sveriges rymdverksamhet i en mailhälsning.
– Rymdfrågorna blir allt viktigare. Allt fler samhällsfunktioner bygger på data från rymden. Sedan Rysslands invasion av Ukraina har vi sett hur avgörande rymddata och satellitkommunikation är i krislägen. Därför är jag stolt över att regeringen presenterar den största satsningen på rymden hittills. Med nya uppdrag till Rymdstyrelsen tar vi viktiga steg för att stärka den svenska rymdsektorn. Vi ska ligga i framkant, hälsade Johan Pehrson.
Även Ola Hall från Lunds universitet och Camilla Jönsson från Naturvårdsverket, betonade vikten av rymddata – i krislägen men även inom forskning.
I panelsamtalet om rymddata för samhällsnytta, där de båda deltog, var en gemensam slutsats att rymddata är ett underutnyttjat område där samverkan mellan olika aktörer och discipliner är nyckeln till att realisera potentialen och skapa samhällsnytta.
Under dagen presenterades så också utlysningen för att stödja utveckling och implementering av satellitbaserade lösningar som stärker myndigheters arbete med klimat-, miljö- och hållbarhetsutmaningar. Initiativet syftar till att främja en ökad användning av satellitdata för samhällsnytta genom att hitta nya användningsområden, utvecklingen av innovativa lösningar, samverkan mellan olika sektorer och kompetenshöjning.
Svenskt tillträde till rymden
Ett annat tema under Rymddagen var svenskt tillträde till rymden, där diskuterades vad svenskt tillträde innebär, varför det är viktigt och hur långt Sverige faktiskt har kommit. Här betonades att det handlar om mer än bara egen uppsändningsförmåga. Det är också viktigt med tillgång till rymddata och tjänster samt förmågan att utnyttja och hantera data effektivt.
– Det kokar egentligen ner till att vi behöver skapa så bra förutsättningar som möjligt för att företag och individer ska ha möjlighet att arbeta med rymdteknik i Sverige, säger Mattias Bengtson från Förvarsmakten, som var en av paneldeltagarna.
Dagens tredje tema var “Forskningsnytta och framtidsspaning”, där forskningens roll och innovation inom rymdområdet belystes från olika håll. Här betonades vikten av långsiktiga investeringar i individer snarare än enbart forskningsprojekt. Den verkliga resursen är människan, forskaren.
Gabriella Stenberg Wieser från Institutet för rymdfysik deltog i panelen, där hon betonade vikten av att underlätta för forskare och bygga effektiva forskargrupper.
– Forskning är en lagsport där olika kompetenser behöver sättas samman, sa hon under samtalet.
Långsiktighet kritisk faktor
Under dagen framhölls långsiktighet som en kritisk faktor för en hållbar och framgångsrik svensk rymdverksamhet. För att uppnå denna långsiktighet krävs ett tydligt och kontinuerligt stöd från staten, politiker och myndigheter.
Detta inkluderar modiga och långsiktiga investeringar i rymdområdet, inte bara i forskning utan även i industriella satsningar som kan skapa konkurrenskraft på sikt.
– Långsiktigheten är viktig ur flera aspekter. En av de viktigaste är att rymdindustrins förutsättningar måste vara förutsägbara, annars finns risken att de flyttar sin verksamhet till något annat land, säger Christer Nilsson, ställföreträdande generaldirektör på Rymdstyrelsen.
Parallellt underströks att samverkan mellan akademi, industri och myndigheter inte bara är önskvärt utan en absolut nödvändighet för att effektivt nyttja potentialen i rymddata, utveckla ett robust svenskt tillträde till rymden och driva fram banbrytande innovationer.
Marcus Wandt betonade nödvändigheten av ett snabbare och mer parallellt samarbete mellan olika sektorer inom rymdområdet.
– Den traditionella, linjära processen med forskning, akademi, industri och myndigheter som separata steg är ohållbar i dagens snabba teknikutveckling. Vi har inte råd att vänta på färdiga forskningsresultat för att sedan ta industriella- eller myndighetsbeslut. Framtiden kräver en parallell samverkan mellan dessa aktörer för att vi ska kunna agera i takt med teknologin, sa han under hans avslutande inlägg om AI och innovation, sa astronauten Marcus Wandt under sitt anförande.
Ingen enskild aktör besitter all den kompetens och alla resurser som krävs, men under dagen framstod det tydligt att ett gemensamt krafttag möjliggör att Sverige kan ta betydande steg framåt.
Ella Carlsson framhåller Rymddagen som ett viktigt forum för samarbete och samverkan mellan aktörer inom rymdområdet.
– För mig har den här dagen varit mycket lärorik. Att få lyssna till andra perspektiv och höra om andra områden än de som jag tidigare jobbat med skapar en helhetsbild och förståelse för vad vi gör i Sverige och vad vi har för behov. Detta kommer att hjälpa oss i vårt jobb här på Rymdstyrelsen, när vi ska främja svensk rymdverksamhet, säger Ella Carlsson.