”Förståelsen för rymden och rymdnyttan har ökat kraftigt – och det gör mig stolt!”
Så sammanfattar Anna Rathsman sina sex år som generaldirektör för Rymdstyrelsen. Om bara några veckor kliver hon av uppdraget för att bland annat ge mer utrymme åt det som från början var tänkt som en möjlig karriär. Men först ser hon tillbaka på sin tid på Rymdstyrelsen, som hon menar har varit en av de bästa perioderna i livet. Inte minst eftersom Sverige tagit stora kliv fram som en rymdnation att räkna med.
– En av de största milstolparna är förstås Marcus Wandts rymdresa, där Rymdstyrelsen var en stor del i att den blev av. Att vi inom ett år lyckades gå från nationellt beslut till uppskjutning, det är unikt för Sverige. Många kollegor runtom i världen frågar mig fortfarande hur vi lyckades få till ett sådant engagemang, säger hon.
Marcus Wandts resa har inte bara satt Sverige på kartan i en internationell kontext, det har också inspirerat många unga till att våga drömma om en framtid inom teknik- och rymdsektorn. Något som Anna Rathsman menar är en särskilt fin fjäder i hatten.
– Rymdverksamhet glöms lätt bort, vilket är en utmaning. Men samtidigt kan rymden vara en dörröppnare för fler unga att vilja läsa teknikämnen. Det går inte att sammanfatta min tid på Rymdstyrelsen utan att se tillbaka på hur Marcus, som första projektastronaut, har bidragit till det.
Att Sverige, trots sin storlek, lyckats driva igenom projekt som gjort stora avtryck verkar löpa likt en röd tråd när Anna Rathsman tar oss med längs med åren som gått. Nära till hands är den svenska forskningssatelliten Mats, vars grundplattform också har använts i det ESA-finansierade projektet Arctic Weather Satellite som sändes upp tidigare i år.
– Mats är en föregångare för en ny typ av konstellation av klimatsatteliter, som dessutom kommer vara till hjälp för att möta klimatförändringarna. I den utvecklingen har Sverige haft ledartröjan och banat väg, något som är ovanligt för en liten nation med begränsade medel.
