Första bilderna från den svenska forskningssatelliten Mats

I fredags sa vi farväl och lycklig resa till forskningssatelliten Mats då den for mot omloppsbana från företaget Rocket Labs rymdhamn på Nya Zeeland.

Mats (Mesospheric Airglow/Aerosol Tomography and Spectroscopy) är ett svenskt satellitprojekt som ska undersöka vågor i atmosfären och deras inverkan på klimatet. Mats kommer att bidra till unik grundforskning som ökar kunskapen om dynamiken i atmosfären och hur energi flyttas. Observationerna kan bli viktiga pusselbitar för att förstå det globala klimatsystemet, och nu väntar forskare över hela världen ivrigt på att få ta del av resultaten.

I söndags kunde Linda Megner, docent och projektledare för Mats på Meteorologiska institutionen på Stockholms universitet, konstatera att allt dittills gått som det ska.

- Idag har vi slagit på instrumentet och alla CCDer [bildsensorer]. Ström och spänningsnivåer stämmer mycket bra med testerna på mark. Alla CCDer startade utan problem. [...] På onsdag planerar vi att ta det första bilderna. Så bara goda nyheter än så länge - vi håller tummarna att det fortsätter så, sade Linda Megner, projektledare från Stockholms universitet och ansvarig för instrumenten på Mats, i ett mail till Rymdstyrelsen.

På onsdagen var det så dags att slå på de vetenskapliga mätinstrumenten ombord på Mats och att ta de första bilderna på atmosfären.

Sedan uppsändningen från Nya Zeeland i fredags har Mats snurrat runt jorden 15 gånger om dygnet. Mats har gått igenom ett flertal tester som styrdes från kontrollcentret på företaget som byggt satellitens plattform, OHB Sweden, i Stockholm. Klockan 10:32 befann sig Mats nära Esrange och tittade mot nordväst. Kontrollcentret var då i kontakt med satelliten via markantennen på Esrange.

- Vid detta tillfälle tog vi den allra första bilden från Mats i sin bana, berättar Linda Megner.

Vad vi ser i bilden är ett lager av ljus i övre atmosfären.

- Detta är luftsken på höjder kring 80-100 km som sänds ut av energirika syremolekyler, förklarar forskningsledaren från Stockholms universitet Jörg Gumbel. Det är helt fantastisk att vi ser detta ljuslager direkt på första bilden, fortsätter han.

Idén är nu att ta många sådana bilder och att sätta ihop dem till tredimensionella strukturer av atmosfären. Detta kommer att ligga till grund för det övergripande målet att identifiera vågor i lufthavet och att förstå deras roll i klimatsystemet.