Projektets bakgrund och syfte

Odlingslandskap är mosaikartade miljöer med åkrar och hagmarker som dominerande beståndsdelar där det även ingår en mängd småmiljöer såsom småvatten, gärdesgårdar, åkerholmar samt busk- och brynmiljöer. Tillsammans utgör dessa småmiljöer själva basen för den biologiska mångfalden i odlingslandskapet och de är både levnadsmiljöer för flera artgrupper och skapar även spridningskorridorer i landskapet. Småmiljöernas spatiala fördelning (rumsliga position i bredd och höjdled) i landskapet liksom vilka miljötyper som ingår och knyts samman reglerar förekomsten av förekommande naturvärden.

För att arbeta med fysisk planering på landskapsnivå behövs detaljerad information om sådana småmiljöers naturvärden och spatiala fördelning i t.ex. odlingslandskap, parker och grönområden. De metoder som idag används för att kartlägga utbredning, variation och innehåll i olika habitat på landskapsnivå, baseras vanligen på tolkning av information från flygbilder i kombination med data från fältbesök, som dock är kostsamma. Det finns därför en förhoppning och stor potential i användandet av satellitdata för bedömning av ingående naturvärden på landskapsnivå. Fördelarna är att satellitdatainformation är färsk, finns lättillgänglig i arkiv och kan erhållas för en valfri period på året. Huvudsyftet med detta projekt har varit att utvärdera om man med hjälp av satellitdata kan identifiera, kvantifiera och klassificera busk- och brynmiljöer med höga biologiska värden i odlingslandskapet. Framtagen metodik skulle i så fall, med en minimal fältinsats, kunna ge ett högkvalitativt/högupplöst dataunderlag för bedömning av ingående naturvärden på landskapsnivå.

Projektet har utförts som ett samarbetsprojekt mellan projektägaren, miljökonsulten Calluna AB som drivit arbetet tillsammans med användarna – Norrköpings kommun och länsstyrelsen i Östergötland - samt fjärranalyskonsulten Metria Geoanalys. Bakgrunden är att Norrköpings kommun under flera år har arbetat med att fältkartera och naturvärdesbedöma bryn- och buskmiljöer på Vikbolandet, med syftet att få fram en robust metod för att identifiera större landskapsutsnitt till rimliga kostnader och arbetsinsatser. Därtill pågår på Länsstyrelsen i Östergötland, ett arbete med att identifiera den östgötska delen av biosfärområdet Östra Vätterbranten. Området kallas Hålaveden och har en varierad sammansättning av hagar, små åkrar och viktiga busk- och brynmiljöer och här var tanken att en metod för identifiering och avgränsning av värdefulla busk- och brynmiljöer skulle bidra till att bättre avgränsa och åtgärdsplanera det kommande biosfärområdet.

Projektmålsättning

Huvudmålsättningen med projektet var att utvärdera möjligheten att identifiera och värdera busk- och brynmiljöer med hjälp av satellitdata. Delmålen var dels; att testa och utvärdera vilka faktorer som definierar en busk- brynmiljö med hjälp av väldigt högupplöst satellitdata (VHR) samt högupplöst satellitdata (HR); dels att jämföra hur resultatet från analys av satellitdata skiljer sig från traditionell flygbildstolkning och naturvärdesbedömning i fält; och dels att presentera en fungerande arbetsmetod för hur satellitdata skulle kunna processas i framtida analyser av biologisk infrastruktur.

Förväntade resultat

• Utveckla en metod för avgränsning och klassificering av lövytor, dvs. uppdatera gränsen mellan olika skogstyper beroende av lövträdslag. Utfördes under hösten 2010-våren 2011.
• Testa och utvärdera satellitdata-analys jämfört med flygbildstolkning och fältdata. Utfördes under våren 2011.
• Implementera metoder i lämpliga miljöer. Utfördes i fält under våren 2011.
• Utvärdera användbarheten av den utvecklade metoden för en bred operativ användning. Utfördes under försommaren 2011.

Uppnådda resultat

En lista på de viktigaste miljökriterierna för busk- och brynmiljöer togs fram för att kunna definiera habitattypen. Listan utgjorde ett basunderlag i den utförda satellitdata-analysen. Framtagen metodik testades därefter i ett av de två studieområdena. Resultaten av satellitdata-analysen jämfördes med traditionell flygbildstolkning och med naturvärdesbedömningar gjorda i fält. Resultatet visade att satellitdata-analys identifierar fler små områden med en något annorlunda spatial fördelning i landskapet jämfört med traditionell flygbildstolkning, vilket indikerar att metoden fungerar men fortsatt bör utredas och framgent kompletteras med flygbildstolkning. Resultatet av naturvärdesklassificeringen, som gjordes med hjälp av GIS-analys, visade sig vara svårtolkat eftersom data från fältbedömningar baseras på en personlig uppfattning/upplevelse i fält. GIS-analysen bör därför förfinas och utredas vidare. Slutsatsen är att satellitdata-analys som metod tycks fungera som ett komplement/tillägg till flygbildstolkning för att identifiera busk- och brynmiljöer och för att få en bild av deras spatiala fördelning i begränsade landskapsavsnitt. Bedömningar av befintliga naturvärden i busk- och brynmiljöer bör dock fortsatt verifieras genom faktiska fältbesök.