Bakgrund och syfte

Enligt EU:s ”Art- och Habitatdirektiv” har medlemsländerna en skyldighet att skydda och bevara ett antal arter och habitat . En del i skyddet består av ett nätverk av så kallade Natura 2000 områden. Åtminstone nio av de marina Natura 2000 habitaten som är utpekade av EU återfinns i Sverige varav tre är ”laguner”, ”stora grunda vikar och sund” samt ”ler och sandbottnar som blottas vid lågvatten".

Syftet med det genomförda projektet var att hitta ett ”signalsystem” som på ett effektivt sätt kan styra de fältinsatser som är nödvändiga för att följa upp bevarandestatusen för de tre nämnda marina habitaten.

Genomfört arbete

Projektet använde data från satellitdataarkivet ”Saccess” (http://saccess.lantmateriet.se) där
totalt åtta områden inom fem län (Skåne, Västra götaland, Kalmar, Södermanland och
Västerbotten) valdes ut och studerades. För samtliga områden användes data från fem olika
tidpunkter (80-tal, 2000-tal, 2005, 2007 och 2008). Den ursprungliga intentionen var att hitta
ett automatiserat ”signalsystem” för att regelbundet följa upp och detektera förändringar
inom marina områden. De genomförda studierna och utvärderingarna visade att:
I områden med bra vattenkvalité (siktdjup) så kan följande företeelser karteras (ner till ca 6
meter) i de senare dataseten (2005, 2007 och 2008):

Rekommendationer

Projektet har visat att det går att kartera och visuellt följa upp ett antal företeelser i grunda
marina områden. Baserat på den mängd data som i dagsläget finns tillgängligt i SACCESS
och de kunskaper det finns om förändringar inom de marina områdena så rekommenderas
inte någon automatisk förändringsanalys.
Däremot så kan det rekommenderas att satellitdata över skyddade områden bearbetas så att
så mycket som möjligt av bottenstrukturer och vattenvegetation framträder. Genom att
visuellt jämföra och granska dessa årliga bilder så går det att på sikt bygga upp kunskap
kring förändringar och vad som orsakar dessa. Se exempel i figur 1.
Bildunderlaget kan användas för att avgränsa de olika naturtyperna, se exempel i figur 2.
Planeras det marina fältinventeringar så är ett bildbaserat underlag värdefullt för att planera
vilka hur punkter och transekter ska läggas ut.
Naturvårdsverkets projekt ”Uppföljning av skyddade områden” håller för närvarande på att
ta fram riktlinjer för uppföljning i marina naturtyper. Arbetet pågår och kommer bland annat
att presenteras vid en workshop den 3-4 februari 2010. Resultatet från detta projekt kommer
att presenteras vid den workshopen.