Röjning är en skogsvårdande åtgärd som utförs tidigt i ungskogen när den endast är någon eller några meter hög. Åtgärden är viktig för att ge skogen bättre förutsättningar till kvalitets tillväxt. En röjd skog är alltid mer värdefull än en som röjts felaktigt eller inte röjts alls.

Tyvärr röjs för liten areal skog. Det ger inte bara negativa ekonomiska konsekven¬ser för markägaren utan också för samhället. Skogsstyrelsen vill därför genom röjningsrådning öka den röjda arealen. Det sker bland annat genom att i satellit¬data kartera områden med röjningsbehov och sedan skicka rådgivning till berörda markägare. Denna rådgivning har gett resultat. Många av de som inte röjer - börjar röja, och de som redan röjer – röjer ännu mera.

Nuvarande metodik för att kartera dessa områden hittar områden med behov av röjning. Men de karterade objekten har en medelhöjd som ofta är för hög. Det innebär att dessa ungskogar i de flesta fall har passerat den bästa tidpunkten för röjningsåtgärden. Att röja dessa kräver betydligt mer tid, är dyrare och är svårare att utföra. Resultatet är också svårare att få riktigt bra.

Skogsstyrelsen har därför ett behov av en metodik som bättre än tidigare kan hitta de områden som är ideala att röja. Projektet har valt att utforska möjligheten att använda tidsserier av satellit¬data. Detta baserat på de samband som forskning observerat mellan ungskogars utveckling och den spektrala utvecklingen i tidsserier av satellitdata.

I de analyser som gjordes visade det sig att tidsserieinformation från de senaste 3 - 4 åren förbättrade möjligheten att hitta områden med behov av röjning. Förbätt¬ringen var dock marginell. Slutsatsen är att tidsserierna betydligt svårare att jobba med än enskilda satellitscener men det kan inom några år vara aktuellt titta på tidserier igen när det finns satellitsensorer som oftare täcker större områden.

Arbetet med tidsserierna i projektet har dock kunnat omsättas i en metodik som verkar mycket lovande. Metodiken bygger på att låta Skogsstyrelsens historiska hyggen stå för tidskomponenten i analysen. Varje hygge genomgår olika faser över tiden som verkar följa ett mönster. Det mönstret kan man utnyttja genom att välja ut vilka hyggen som ska representera de objekt som eftersöks vid en analys.

De karteringar projektet gjort med hjälp av den nya metodiken visar att det finns en god överensstämmelse mellan referenssignaturerna och de objekt som metoden karterar i hela bilden. Metoden ser ut att hitta de områden som Skogsstyrelsen vill använda i sin röjningsrådgivning. Arbete återstår dock med att fältgranska betydligt fler områden.