Elektrodynamik kring planeten Merkurius – ESA/JAXA BepiColombo utforskning börjar

  I december 2025 så kommer en stor rymdfarkost kallad BepiColombo fram till planeten Merkurius efter 7 års färd genom rymden. Den har med sig det mest avancerade instrumentpaketet någonsin som når denna mycket heta planet närmast vår sol. Rymdfarkosten delas upp i två komponenter i bana kring Merkurius, en stor satellit (Mercury Planetary Orbiter, MPO), och en spinnande satellit (Mercury Magnetospheric Orbiter, MMO, eller kort Mio). Endast två tidigare rymdfarkoster har besökt Merkurius, Mariner 10 och Messenger, båda från USA (NASA). Nu är det dock dags för en mycket detaljerad kartläggning av Merkurius och dess omgivningar, och det är Europa och Japan som gör det. Forskargrupper i Uppsala, Stockholm och Kiruna har bidragit med flera av instrumenten ombord. Det finns därför många forskare i Sverige som förväntansfullt hoppas på nya upptäckter från Merkurius.Solen strålar ca 10 ggr mer intensivt på Merkurius än vid Jorden. Dessutom flödar en mycket stark och variabel solvind av laddade partiklar från solen och träffar Merkurius magnetfält (en magnetosfär) som dras ut i en lång svans. Ibland sker till och med enorma explosioner på solens yta, så kallade Korona-mass-utkastningar, som slänger ut material vidare ut i rymden och ibland mot Merkurius. Energirika partiklar i solvinden träffar därför Merkurius yta kontinuerligt och då ”sprättas” det ut mängder av gaspartiklar, elektroner och joner (natrium, kalium, syre, etc). Dessa fångas delvis upp av Merkurius magnetfält (en magnetosfär) och transporteras via storskaliga elektriska och magnetiska fält ut i svansen. Solstormar förändrar kraftigt Merkurius omgivningar och därmed transporten av gas bort från planeten. Kraften i solvinden skapar också elektromagnetiska vågor i magnetosfären, som letar sig ned via magnetfältet till planetens yta, och där skapar elektriska strömmar en bit ned i den metallrika marken. Konstigt nog kan det finnas is i de mörka kratrarna vid polerna, där solens krafter inte når. Merkurius har också norrskensliknande områden, där elektriska fält accelererar energirika elektroner mot marken. Men i stället för synligt ljus från Jordens atmosfär (som vi ser som norrsken) så genereras röntgenstrålning från Merkurius yta. Hur extremt är inte det?Merkurius är därför en utmärkt plats att studera hur den mycket energirika rymdomgivningen från solens närhet påverkar planetens yta och dess rymdomgivningar. Detta är en elektrisk och magnetisk koppling som måste utredas. Vi hoppas använda de elektromagnetiska vågorna i Merkurius omgivningar till att bestämma den elektriska ledningsförmågan i materialet nära ytan. Det och mycket annat skall undersökas.

2025
152 kkr
2026
1 084 kkr
2027
1 126 kkr
2028
1 271 kkr
2029
900 kkr
Totalt beviljat bidrag
4 533 kkr
Dnr
2024-00251
Projektledare
Jan-Erik Wahlund
Organisation
IRF