Undervegetationen är en avgörande del av skogens ekosystem och spelar stor roll för skogens struktur, utbyte av näringsämnen, och påverkan på arternas mångfald. Den fungerar som en fristad för djurlivet, erbjuder föda och skydd, samt tillhandahåller värdefulla resurser som svampar och bär. Förståelse för
undervegetationens egenskaper och dess fördelning i landskapet under olika årstider är avgörande för ett effektivt och hänsynsfullt skogsbruk. Det bidrar till bättre beslutsfattande av skogsåtgärder (t.ex. plantering och föryngring), skyddande av skog, visar på den rumsliga fördelningen av bär, och är ett bra underlag för bedömning av skogsbrandrisk. Att kartera undervegetationen har visat sig vara svårt med fjärranalys, främst på grund av att den skyms av trädkronorna. Vårt projekt syftar till att överkomma detta hinder genom att
analysera olika spektral- och strukturvariabler som extraheras från satellitbilder.

Dessa variabler, inklusive vegetationens höjd och spektrala signaturer, kommer att hjälpa oss att kartlägga andelen markyta täckt av undervegetation. Vi kommer att kombinera satellitdata med fältobservationer från Sveriges Riksskogstaxering och andra miljödata, såsom markfuktighet och terrängkartor, för att förbättra
karteringen. För att uppnå detta kommer vi att utveckla avancerade algoritmer baserade på artificiell intelligens, som gör det möjligt att skatta arter och deras äckningsgrad. Kvaliteten för skattningarna från dessa algoritmer kommer att jämföras med skattningar från traditionella parametriska modeller. Dessutom
kommer vi att utvärdera våra modeller med hjälp av fjärranalysdata från flygburna plattformar för olika krontäckningsklasser. Vi kommer också att testa kombinationer av data från flera satellitsensorer för att förbättra skattningarna. Genom att kombinera spektral information från optiska bilder med
strukturinformation från syntetisk aperturradar (SAR) hoppas vi förbättra noggrannheten ytterligare.

Slutligen kommer vi att genomföra en tidsserieanalys av satellitbilder från två tidsperioder för att förstå hur fördelningen och marktäckningen av undervegetation förändras över tid. Resultaten från projektet kommer
att integreras i den nationella kartprodukten Skogliga Grunddata och tillhandahållas som öppna data. Resultaten kan också bli en startpunkt för en ny databas med träningsdata för undervegetationskartering.