ESAs rymdteleskop CHEOPS sköts upp år 2019 och år 2026 kommer ESA skjuta upp ett annat rymdteleskop som kallas för PLATO. Båda dessa teleskop har i uppdrag att analysera egenskaperna hos avlägsna exoplaneter. Genom att följa exakt hur ljusstyrkan från en stjärna minskar en aning när en exoplanet råkar passera framför stjärnan kan vi räkna ut och studera exoplanetens egenskaper, så som dess radie och dess densitet. Om exoplanetens densitet är hög tyder det på att detta är en stenplanet, om densiteten är lägre kan det handla om en exoplanet täckt av vatten eller is, och om densiteten är riktigt låg kan det handla om en gasplanet - kanske en som liknar Jupiter eller Saturnus.

I detta projekt kommer jag studera de exoplanetsystem där rymdteleskopet CHEOPS har lyckats observera flera planeter kretsande runt om en och samma stjärna. Genom att studera hur exoplaneterna interagerar med varandra i mer komplexa system kan vi lära oss mycket om hur planeter bildas och hur dem slutligen når de banor CHEOPS observerar att dem har idag. Dessutom kommer jag studera om de finns kopplingar mellan exoplaneternas observerade egenskaper och egenskaperna hos stjärnan de kretsar runt eller stjärnans bana i galaxen.

Utöver detta är det även viktigt att jag redan nu påbörjar förberedande studier för ESAs rymdteleskop PLATO och de resultat som den eventuellt kommer kunna ge oss. Stjärnor vars massa liknar Solens lever och lyser i ungefär tio miljarder år, men när bränslet i kärnan börjar ta slut kastar stjärnorna sina yttre lager iväg och lämna kvar en så kallad vit dvärgstjärna. Ute i galaxen kommer PLATO observera många sådana vita dvärgstjärnor i sitt sökande efter nya exoplaneter. Mina datorsimuleringar kommer kunna svara på frågan om rymdteleskopet PLATO kommer kunna upptäcka efterspelet efter en asteroidkollision som inträffar mycket nära en av dessa avlägsna vita dvärgstjärnor.