Whistlervågornas roll i elektronfysiken i solvinden

En stor del av universum består av plasma - en gas av elektrisk laddade partiklar. Solen blåser ut en vind av tunt plasma kallad solvind åt alla håll. Solvinden fyller hela vårt solsystem och styr många processer inklusive rymdvädret vid jorden. Många satelliter har mätt solvinden men många frågor om dess uppkomst och förändring inom solsystemet är fortfarande olösta. Två nya NASA- och ESA-satelliter, Parker Solar Probe och Solar Orbiter, har som ett av sina huvudmål att utforska solvindens källor och de fysikaliska processer som styr dess utveckling. Parker Solar Probe sköts upp 2018 och Solar Orbiter kommer att skjutas upp 2020. Båda satelliterna snurrar runt solen så nära den som möjligt för att komma närmare solvindens källor. Detta projekt kommer att använda data från båda satelliterna för att analysera hur plasmavågor av typen "whistlers" styr elektronfysiken i solvinden. Från tidigare vet man att elektroner har komplicerade fördelningar som påverkas mycket av whistlervågor. Med de nya satelliterna får vi för första gången tillräckligt bra observationer för att utforska växelverkan mellan whistlervågorna och elektronerna. Vi kommer även att använda observationer av whistlervågor för att förbättra vår förståelse av hur noggrant elektriska antenner kan mäta i solvindsplasmat och hur man kan optimera antennerna för bästa möjliga mätningar.​

Dnr
136/19
Projektledare
Vaivads, Andris
Lärosäte
Kungliga Tekniska högskolan (KTH)
2020
1 877 kkr
2021
1 880 kkr
Totalt beviljat bidrag
3 757 kkr