Även om Mars yta idag är kall och livsfientlig söker flera forskningsuppdrag efter ledtrådar för huruvida planeten kan ha varit hem till liv i sitt avlägsna förflutna.
Forskare på NASA har nu använt instrument ombord på rovern Curiosity för att mäta den isotopiska sammansättningen av kolrika mineraler som hittats i Gale-kratern på Mars. Genom det har man lärt sig mer om hur Mars klimat förändrats historiskt.
Kolrika mineraler är intressanta eftersom de fungerar som ett klimatregister. De kan nämligen bevara signaturer från de miljöer där de bildades. Bildades de i vatten kan de berätta något om vattnets temperatur och surhetsgrad men även atmosfärens sammansättning genom vattnets sammansättning.
De prover som Curiosity tagit pekar på att Mars haft extrema mängder avdunstning, eftersom mineralerna som undersökts bildades i ett klimat där flytande vatten periodvis fanns på ytan. Det pekar på två möjliga scenarion för hur klimatförhållandena såg ut när dessa kolrika mineraler bildades.
Det ena är att Mars yta genomgick cykler av mycket våta och mycket torra perioder, medan det andra är att ytan var täckt av mycket saltvatten och is. Dessa olika scenarion ger mycket olika förutsättningar för liv.
Cykler med våta och torra perioder tyder på en växling mellan mer och mindre beboeliga miljöer. Scenariot med mycket saltvatten och kalla förhållanden tyder istället på en mindre beboelig miljö där det mesta av vattnet var fruset, eller för salt för liv.
Proverna visar dock även på att Mars yta inte var en biosfär, det vill säga en miljö med liv, under den tidsperiod då dessa kolrika mineraler bildades. Det innebär inte att det är uteslutet att det förekommit liv på planeten. Det är möjligt att det fanns en biosfär under ytan, eller en ytlig biosfär som försvann innan de mineraler som testats bildades.
Dessa olika scenarier för Mars forntida klimat har föreslagits tidigare, då baserat på förekomsten av vissa mineraler och genom att identifiera olika bergsformationer. Det här är dock första gången som forskarna har isotopiska bevis från stenprover som stöd för sina teorier.
