Att vara astronaut inom den europeiska rymdorganisationen ESA är ett prestigeuppdrag som kommer med många förpliktelser. Självklart är det en enorm personlig upplevelse att få resa till rymden, men det kommer också med mycket ansvar. När Sveriges nya astronaut Marcus Wandt i januari sätter sig i raketen för att påbörja sina två väldigt intensiva veckor i rymden gör han det med ett fullspäckat schema. Utöver att bistå i själva driften av rymdstationen kommer Marcus att genomföra forskning inom en mängs internationella och nationella forskningsprojekt.
När det stod klart i våras att Sverige skulle få genomföra en resa till rymdstationen med en nationell astronaut jobbade Rymdstyrelsen snabbt med att få till en utlysning till svenska forskare. I den sökte vi efter forskningsprojekt som antingen redan hade genomförts på exempelvis sondraketer och som nu kunde upprepas, eller projekt som på kort tid kunde förberedas med redan testad hårdvara och metoder.
Till slut beslutades att Rymdstyrelsen finansierar två svenska forskningsprojekt. Ett om stamcellsforskning och ett om ergonomi. Utöver dessa kommer Marcus med de tre andra astronauterna på Ax-3 även delta i mer än 30 andra forskningsprojekt som redan pågår där astronauter eller miljön i tyngdlöshet studeras och används.
Här följer en presentation av de två nationella experimenten. Hos Axiom Space kan man läsa om de övriga.
Stamceller i tyngdlöshet
Elena Kozlova, professor i regenerativ neurobiologi, forskar på stamceller vid Uppsala universitet. Inom forskningsprojektet MemoBC kommer forskarna studera stamceller i tyngdlöshet. Experimentet syftar till att fastställa de direkta och fördröjda effekterna efter flygning på neurala stamceller efter långvarig exponering för mikrogravitation. Studien ska undersöka om de fördröjda effekterna är resultatet av genetiska förändringar som uppstår under mikrogravitation eller av något som utsöndras under flygningen. Att klargöra fördröjda effekter av mikrogravitation kan bidra till utvecklingen av nya protokoll för utnyttjande av mikrogravitation inom biomedicin.
Vill du höra mer om forskningen kan du lyssna på podcasten Har vi åkt till Mars än? där Elena Kozlava intervjuas.
Ergonomi i rymden
Från Kungliga tekniska högskolan kommer ett forskarlag som studerar arkitektoniska egenskapers påverkan på stress och kognition, i begränsade och isolerade arbets- och boendemiljöer.
Det är välkänt att de byggnader där vi tillbringar våra liv påverkar oss. Det har tidigare visats att de till och med kan påverka våra stressnivåer. Detta förhållande mellan vår byggda miljö och vår stress blir ännu viktigare i en rad säkerhetskritiska miljöer, där höga stressnivåer till och med kan påverka personalens omdöme och arbetsprestationer. Dessutom har människor nått och fortsätter att nå platser där vi aldrig tidigare har varit, såsom andra planeter.
Från långtidsuppdrag i ubåtar till övervintringsexpeditioner i Arktis och gruvplattformar till havs och till och med i rymdstationer tvingas människor att leva och arbeta under trånga förhållanden och isolering under långa tidsperioder. Dessutom kräver dessa människors jobb att de befinner sig på högsta möjliga kognitiva och fysiska nivå. Dessa platser och farkoster behöver i möjligaste mån utformas för att minimera den stress som situationen orsakar, och för att hjälpa människorna att hantera den stress som kan antas följa av deras arbete.
Projektet Orbital Architecture syftar till att bättre förstå vad i miljön på dessa platser/farkoster som upplevs stressande och vad som bidrar till återhämtning från stress. Dessutom vill forskarna förstå hur det utrymme vi lever i kan påverka vår mentala funktion under perioder av stress. Forskargruppen kommer att analysera data om deltagarnas stressnivåer, kognitiva prestanda och hjärnaktivitet som tidigare har samlats in eller kommer att samlas in med hjälp av olika metoder, till exempel frågeformulär, kognitiva bedömningar och utrustning för hjärtfrekvensövervakning. Forskarna kommer till exempel att studera data från enheter som övervakar hjärtfrekvensen och rörelserna hos Marcus Wandt samt ställa dagliga frågeformulär om upplevda stressnivåer. Korta kognitiva tester kommer också att analyseras, som mäter minne, uppmärksamhet och reaktionstid.
Syftet med forskningen är att förstå hur olika aspekter av arkitektur påverkar välbefinnandet hos människor som bor och arbetar i dessa miljöer och att ge värdefulla insikter för arkitekter och konstruktörer av framtida baser i extrema miljöer. Dessutom kan den kunskap som erhålls genom forskningen få konsekvenser för utformningen av gemensamma arkitektoniska utrymmen, vilket leder till förbättringar i hur vi utformar farkoster och byggnader för att begränsa mental stress.
Även professor i ergonomi, Mikael Forsman, tillsammans med kollegan Michail Magkos kan man höra i Har vi åkt till mars än?
