Uppsändningen av rymdsonden Juice den 14 april från Franska Guyana var visserligen en dag försenad, men lyckades utan några större problem. Nu väntar en drygt två månader lång testperiod för de tio instrumenten ombord.
Ett av de första instrumenten ombord att testas var det svenska RPWI, Radio & Plasma Wave Investigation som utvecklats av Institutet för Rymdfysik i Uppsala. För det andra svenska instrumentet, PEP (Particle Environment Package) dröjer testerna ytterligare någon månad.
Jan-Erik Wahlund, som är forskare vid Institutet för Rymdfysik (IRF) i Uppsala, är experimentledare för RPWI. Han kan också sägas vara hjärnan bakom RPWI, som han började fundera på för 15 år sedan.
Hur kändes det när Juice äntligen lämnade marken?
Det var en mäktig upplevelse. Vi stod bara 5,1 kilometer från uppsändningsplatsen i Franska Guyana och det var som en andra sol tändes och började resa sig upp i skyn. Efter 15 sekunder kom ljudet fram till oss med en enorm kraft. Det kändes som att hela himlen höll på att falla ner.
Och hur fungerar instrumentet RPWI?
Vårt instrument var ett av de första instrumenten som testades och det känns väldigt skönt att allt fungerar så bra.
Men det blev lite dramatik när ett annat instrument skulle testas?
Ja, antennerna på det italienska instrumentet RIME, fälldes inte ut som de skulle. Det gav följden att våra egna bommar till RPWI blev fördröjda att fällas ut. Det är nu i stället planerat att ske i slutet av maj eller början av juni.
Hur gick det för italienska instrumentet?
I två veckor har ESA försökt rädda det instrumentet. Just nu försöker de göra olika manövrar för att få ut RIME-antennen och då vill de inte ha våra fyra långa ömtåliga bommar utfällda. Därför har vi fått vänta med att fälla ut våra bommar och radiovågsantenner och står standby för att kunna åka ned på några timmars varsel.
Våra bommar och radiovågsantenner kommer att fällas ut oavsett om de lyckas med RIME eller ej. Men det vore verkligen synd om forskarna och ingenjörsteamet för RIME, som jobbat med det instrumentet i kanske 13 år, om det inte skulle gå.
Hur har det gått för de andra instrumenten?
Både Juice och instrumenten fungerar bra hittills. Det finns alltid småskavanker att fixa, men förutom en italienska antennen är det inte några allvarliga saker. Alla instrument har dock inte testats än eftersom testperioden håller på till slutet av juni.
Har ni fått några data än?
Ja, vi var bland de första att få ut data. Vår magnetiska sensor på den 10,7 meter långa magnetometerbomen har gett väldigt bra värden. Det har varit väldigt magnetiskt tyst runt farkosten och det har visat sig att man lyckats med arbetet med att ta bort magnetiska och elektriska störningar runt Juice.
Juice blev en dag försenad, vad innebar det?
Det var bra. Den 14 augusti var en optimal dag för uppsändning och tack vare förseningen finns det ganska mycket extra bränsle ombord. Det innebär att bränslet räcker till att gå närmare månen Ganymedes, ända ner till 200 kilometers höjd. Dessutom kan det finnas möjlighet till förlängning av mätperioden.
Vad händer framöver?
Det är nu allt börjar. Nu fortsätter vi programmera mjukvaran så att vi kan använda instrumentet på bästa sätt. I december laddar vi upp den nya mjukvaran till rymdfarkosten och i januari börjar vi testa den. Vi har några år på oss att lära oss att sköta instrumentet så att vi vet exakt vad vi ska göra när vi kommer fram till Jupiter.
När görs första förbiflygningen?
I slutet av nästa år kommer vi göra en mån- och jordförbiflygning. Då kommer vi testa de nya mätmoderna. Vi ska även mäta nära månen och testa den markpenetrerande moden. Här kommer vi använda radiostrålning från jordens norrsken, som studsar på månen, för att se om vi kommer ner i marken på månen. Då vet vi om det fungerar när vi kommer fram till Jupiter om åtta år.
