Projektet genomförs av SLU i Umeå, i samverkan med Naturvårdsverket och Lantmäteriet.

Det finns ett stort intresse att övervaka hur vegetationen i fjällen, och då särskilt trädgränsen, förändras. Förutom de pågående klimatförändringarna, så påverkas även fjällvegetationen stark av bete, insektsattacker som fjällbjörkmätaren, samt av människan. Att tillförlitligt kartera vegetationsförändringar med manuella metoder är dock svårt och tidsödande. Det är därför angeläget att undersöka vad som kan göras med automatiserade fjärranalysmetoder.

I området kring Abisko inventerade SLU i samverkan med Abisko Naturvetenskapliga station 839 provytor sommaren 1997. Sommaren 2010 återinventerades ca 500 av dessa ytor med finansiering från Naturvårdsverket. En provytevis jämförelse (Hedenås et al, accepterad för publicering i Ambio), har visat att biomassan i fjällbjörkskogen kring Abisko har ökat med i genomsnitt 19% från 1997 till 2010, men att förändringen i trädgränsens läge är liten i detta område. Lantmäteriet har också valt Abisko-området för att testa hur den nationella laserskanningen kan genomföras i fjällterräng, varför tillgången till data för utveckling av fjärranalysmetoder är mycket god i detta område.

I det aktuella Rymdstyrelse-finansierade projektet utvärderas tre olika fjärranalysmetoder för kartering och övervakning av vegetation i fjällen.

I det första delprojektet utvärderas hur mycket en satellitbildsklassning av fjällvegetation förbättras om även data från laserskanning inkluderas i klassningen. Preliminära resultat med en klassindelning enligt fjällvegetationskartan, visade på en marginell förbättring, från 75,6 % med enbart SPOT-data, till 81,4% då även laserskannerdata inkluderades i klassningen. Vi kommer att arbeta vidare med att förbättra denna klassning ytterligare.

I det andra delprojektet kommer en skattning av trädbiomassa med stöd av kombinationen SPOT bilder och laserskannerdata att göras. Detta arbete genomförs under vintern 2011-2012.

I det 3’e delprojektet som pågår under sommaren 2011 används de återinventerade provytorna tillsammans med SPOT satellitbilder från augusti 1997 respektive augusti 2010, för att utvärdera i vilken utsträckning förändringsanalys med satellitdata kan användas för att upptäcka biomasseförnädringar i fjällen.