En person som vet mycket om Venus är Håkan Svedhem på ESA som är projektansvarig för satelliten VenusExpress. Vi kunde därför inte låta bli att ringa honom och prata lite om just Venus och VenusExpress.
Kan du berätta lite om VenusExpress, vad är det för något?
Det är en ESA-satellit som sändes upp 2005 som kretsar i en oval bana kring Venus. Venus är på flera sätt lik vår egen planet. Och med VenusExpress vill man få svar på frågan om varför en planet så lik jorden både i storlek, vikt och sammansättning har utvecklats så annorlunda mot jorden under de senaste 4000 miljoner åren. Med hjälp av instrumenten ombord vill man titta på Venus växthuseffekt (som är den starkaste i hela solsystemet), de orkanvindar som permanent omger planeten, hur solvinden växelverkar med den övre atmosfären och man vill även titta på planetens yta och den geologiska aktiviteten.
Vid sydpolen kommer VenusExpress väldigt nära planetens yta, 66 000 meter och över nordpolen är den lite längre ifrån och på så sätt kan man få en mer övergripande blick över planeten. Ett varv tar 24 timmar och ombord på satelliten finns flera vetenskapliga instrument exempelvis en magnetometer som mäter magnetfältets styrka och och två optiska instrument (spektrometrar) som studerar och analyserar planetens atmosfär.
Varför heter satelliten just VenusExpress?
Venus för att den, helt logiskt, kretsar kring just Venus och Express för att den byggdes så snabbt. Det är ESAs snabbast konstruerade vetenskapliga satellit. Det tog fyra år att konstruera och bygga VenusExpress.
Vilken är din roll?
Jag är vetenskaplig ledare för projektet. Det innebär att jag leder gruppen av forskare som bidragit med de instrument som finns ombord. Det är sju instrument varav ett är svenskt.
Hur ser det ut på Venus?
Man skulle ungefär kunna likna det vid en öken helt utan vegetation. Det finns två olika typer av områden. Dels områden som är väldigt kuperade med höga berg och dels stora områden som är helt platta. Det är på de platta delarna som ryssarna har landat en satellit. På Venus yta är det mellan 460-470 grader varmt. Det är så varmt så att det kan smälta bly. Den ryska satelliten klarade sig i en dryg halvtimme, sedan blev den överhettad och slutade att fungera. Men VenusExpress håller sig på tryggt avstånd från planeten så att den inte blir för varm.
Finns det någon aktiv vulkan på Venus idag?
Ja, vi har sett tre stycken aktiva vulkaner som sprutar ut gas och lava. Ingen av dem är äldre än 100 000 år gammal. Och det är väldigt ungt rent evolutionärt sett. Man har kunnat se att för cirka 700 miljoner år sedan så har all mark på Venus förnyats. Detta efter att marken täckts av lava från vulkanutbrott. Det har alltså skett kontinuerliga vulkanutbrott på Venus under väldigt lång tid.
Venuspassagen som sker snart (i morse när ni läser det här), betyder den något extra för er och kommer ni att göra något särskilt med anledning av passagen?
Vi som jobbar med VenusExpress kommer vara på Svalbard och följa passagen. VenusExpress kommer att ta bilder under hela passagen så att vi har referenser för andra mätningar. Vi kommer också att mäta hur solljuset förändras när det går genom Venus atmosfär.
VenusExpress har ju varit uppe i åtta år, hur mår hon idag?
Bra, satelliten fungerar fint och de allra flesta instrumenten ombord fungerar också som de ska.
Vi beräknar att det finns bränsle så att det kommer att räcka till 2015. Men det är inte helt enkelt att uppskatta hur mycket bränsle som finns kvar eftersom det flyter runt lite här och var i tanken på grund av att det är vakuum i rymden.
Om du skulle bestämma hur en ny vetenskaplig satellit till Venus skulle utformas, vad skulle du vilja ha med?
Det skulle nog vara en ny ballong eller en landare, så som ryssarna gjorde. Jag tycker att det skulle vara spännande att titta på isotoper och ädelgaser, men då måste man ju komma in i atmosfären och då är exempelvis en ballong ett bra verktyg.
(När de ryska rymdsonderna Vega 1 och Vega 2 passerade Venus på väg till Halleys komet passerade de Venus i juni 1985. De hade då med sig varsin landare som i sin tur hade med sig varsin ballong som sände tillbaka temperatur- och vindhastighetsdata.)
