Vad är ESA?
Sverige är sedan 1975 medlem i ESA. ESA är Europas rymdorgan, ett mellanstatligt samarbete mellan 22 medlemsländer baserat på en egen konvention. Inom ramen för ESA kan länderna samarbeta i olika forsknings- och teknikutvecklingsprojekt. Eftersom rymdrelaterade projekt är kostsamma kan de oftast endast genomföras om flera länder är med och delar på kostnaderna.
Inom ESA finns det både obligatoriska och frivilliga program. Till de obligatoriska programmen måste alla länder bidra med finansiering som kan liknas vid en medlemsavgift. Avgiften bestäms av varje medlemslands relativa andel av summan av samtliga länders BNP. Sveriges avgift är för närvarande 2,72 procent av ESA:s obligatoriska budget. De frivilliga programmen utgör den största delen av ESA:s verksamhet, och inom ramen för dem kan två eller flera medlemsländer genomföra olika projekt tillsammans.
ESA använder en princip som kallas georetur. Det innebär att de pengar ett land investerar i ESA:s program ska komma tillbaka till landet i form av kontrakt till företag och akademi. Det betyder att svenska aktörer får beställningar inom ESA-projekt till ett värde som så nära som möjligt motsvarar den summa Sverige har investerat i ESA, minus kostnader för administration.
De ansvariga ministrarna i ESA:s medlemsländer träffas ungefär vart tredje år och beslutar om ESA:s inriktning, storleken på de obligatoriska bidragen och bidragen till de frivilliga programmen. Vid det senaste ministermötet 2022 motsvarade Sveriges del av den obligatoriska budgeten 139 miljoner euro, och Sverige anmälde 180 miljoner euro till de frivilliga programmen för de närmaste tre till fem åren. ESA:s totala budget för 2024 uppgår till cirka 7,8 miljarder euro.
Rymdstyrelsens roll
Genom ESA:s status som mellanstatlig organisation styrs den av sin egen konvention som bland annat säger att ett medlemslands bidrag till verksamheten skall komma medlemslandet till godo i form av uppdrag till dess företag och akademi. Sverige bidrar idag med ungefär 900 miljoner kronor ur Rymdstyrelsens sakanslag per år, medel som görs tillgängliga för svenska företag och forskare genom ESA:s utlysningar och upphandlingar.
Rymdstyrelsens generaldirektör leder via regeringsbeslut Sveriges delegation till ESA:s råd. Utbildningsdepartementet är också representerat i delegationen. Under rådet finns ett stort antal programråd och kommittéer som i huvudsak bemannas av delegater från Rymdstyrelsen, men även från Regeringskansliet och andra myndigheter. Rymdstyrelsen förbereder också det strategiska beslutsunderlaget som är grunden för vad vår rymdminister presenterar vid CM25. Det strategiska beslutsunderlaget baseras på Sveriges och Rymdstyrelsens strategi, och en dialog med svenska företag, akademi och användare. Fördelningen av det svenska bidraget till ESA:s verksamhet är också en del av det strategiska beslutsunderlaget.
Strategiskt beslutsunderlag CM22
Rymdens betydelse för samhället ökar, inte minst baserat på de stora mängder data som rymdinfrastrukturen (det vill säga satelliterna i bana runt jorden) levererar. Dessa data är till exempel oumbärliga för att övervaka och förstå klimatförändringarna på jorden. Informationen från satelliterna används också inom ett otal andra områden, allt ifrån att övervaka granbarkborrens skador på skogsbeståndet till att operativt följa pågående skogsbränder. Jordbruket har fått nya verktyg, där data från jordövervakande satelliter kombineras med positioneringssignaler från satellitbaserade navigeringssystem, som till exempel möjliggör ett effektivare användande av bekämpningsmedel och ger indikationer om såväl bevattningsbehov som när det är dags att skörda. Det europeiska satellitnavigations- systemet kan bidra med krypterade tjänster till blåljusmyndigheterna.
De flesta europeiska satellitsystemen har en sak gemensamt, de är utvecklade inom ramen för ESA:s verksamhet. Efter ESA:s kvalificering och driftsättande är systemen överförda till främst EU och Eumetsat för drift och förvaltning. Genom Rymdstyrelsens medverkan i ESA kan Sverige påverka både innehåll och inriktning för ESA:s program. Vi kan också initiera program, såsom utvecklingen av Arctic Weather Satellite som beslutades vid ministermötet 2019 och nyss sänts upp med syfte att förbättra väderleksprognoserna i bland annat Arktis.