Frågor om satelliter

 

- Varför behövs miljösatelliter som Envisat? 

- Behövs det satelliter för att studera jordens miljö? Kan vi inte få denna kunskap på annat sätt? 

- Vilka är ESA:s jordobservationssatelliter i rymden? 

- Hur mycket har ESA:s miljösatellit Envisat kostat totalt? 

- Varför satsar Sverige så mycket på miljösatelliten Envisat? 

- Hur många satelliter finns det runt jorden? 

- Hur skjuts satelliter upp i rymden? 

- Hur drivs en satellit när den väl är uppe i rymden? 

- Kan man sända upp stationer i rymden som tar emot solens strålar och sänder ner som solkraft? 

- Finns det någon möjlighet för oss som bor i Sverige att se internationella rymdstationen från jorden? 

- Hur är livet ombord på en bemanad satellit? 

- Jag har för mig att ESA har ett antal fartyg och plattformar för uppskjutning av satelliter runt ekvatorn. Undrar om det är ESA som äger och bemannar dessa eller om de hyrs in vid behov från utomstående aktörer? 

- Man ser stjärnor på himlen som rör sig, är det stjärnor eller är det satelliter?

 

 
Varför behövs miljösatelliter som Envisat?
De senaste åren har vi sett flera oroande exempel på förändringar i klimatet och miljön: ett allt tunnare ozonlager, öknar som breder ut sig, smältande istäcke på Nordpolen, skyfall, häftiga stormar och översvämningar. Allt detta har gjort oss medvetna om vår inverkan på den ekologiska balansen. Det finns ett stort behov av kontinuerlig övervakning av tillståndet i atmosfären, till havs och på land. Envisat kommer att vara ett viktigt verktyg för att få ny kunskap om jorden och dess miljö. 
 Länk :  Envisat  Upp

Behövs det satelliter för att studera jordens miljö? Kan vi inte få denna kunskap på annat sätt?
Jordobservation med satellitteknik är ett kraftfullt verktyg för att beskriva den globala miljön och analysera förändringar som sker. Satelliter är unika på det sätt att de snabbt och regelbundet kan hämta information över mycket stora områden på jorden. Satellitteknikens andra stora fördel är att mätningar över hela jorden kan göras på ett jämförbart sätt. Dessutom får berörda länder ingen möjlighet att manipulera mätningarna eller förbjuda dom. Upp 
 
Vilka är ESA:s jordobservationssatelliter i rymden? 
ESA:s första jordobservationssatellit var ERS-1 som sändes upp 1991, senare kom också ERS-2. Dessa båda satelliter används inte längre, men båda överträffade förväntningarna vad gäller livslängd och data. Envisat, Europas största jordobservationssatellit sändes upp år 2002 och flera av instrumenten levererar fortfarande data. Satelliterna GOCE (uppsänd 2009) och Cryosat (uppsänd 2010) ingår i ESA:s program Earth Explorers och de levererar båda viktiga data till europeiska miljöforskare. Länk: ESA  Upp
  
Hur mycket har ESA:s miljösatellit Envisat kostat totalt?
Att utveckla och sända upp Envisat har kostat totalt 2000 miljoner €. Sedan skall Envisat opereras i minst 5 år. Det beräknas kosta 300 miljoner €. Totalt kommer Envisat alltså att kosta 2,3 miljarder €, ca 20 miljarder svenska kronor. Sverige har betalat drygt 800 miljoner kronor av totalsumman, d.v.s. inklusive driften av satelliten. Den största delen av kostnaden för Envisat har använts för att utveckla satelliten och de tio instrumenten ombord. Utvecklingen av Envisat och dess instrument har pågått i ca 10 år och tekniken är mycket avancerad. En annan ganska stor kostnad är alla tester som måste göras innan satelliten kan sändas upp. När man betalar så här mycket pengar, är det viktigt att veta att satelliten och alla instrumenten verkligen tål de förhållande som råder i rymden. Sen ska Envisat sändas upp i rymden med en Ariane-raket. Markstationer som ska styra Envisat och ta emot all data satelliten skickar ner har utvecklats under en längre tid. Även dessa kräver avancerad teknik och utrustning. Upp  
 
Varför satsar Sverige så mycket på miljösatelliten Envisat?
Sverige ser stora fördelar med att studera jorden med hjälp av satelliter. Envisats system för övervakning av atmosfär, vatten, is och land har många användningsområden och miljöfrågor är viktiga för Sverige. Envisat kan ge väsentliga bidrag till forskningen om klimatförändringar. Resultaten kan leda till större förståelse för de globala miljöförändringarna och i förlängningen kan de komma att ligga till grund för politiska beslut med stor räckvidd. Därför har Sverige gjort en stor investering i satelliten. Sverige tycker också att det är viktigt att Europa har en egen kapacitet inom rymdområdet, det har stor strategisk och kommersiell betydelse. Sverige är en framstående industrination och satellitprogram inom ESA är en plattform och språngbräda för de kommersiella framgångarna för svensk industri inom rymdområdet. Större delen av de pengar Sverige har satsat på Envisat kommer tillbaka till oss genom de svenska industrier som deltar i arbetet, främst Saab Ericsson Space. Dessutom ligger ESA:s huvudstation för Envisat som ger arbete åt 28 personer i Salmijärvi utanför Kiruna. Upp  
 
Hur många satelliter finns det runt jorden?
Ingen vet exakt hur många satelliter som finns i omloppsbana runt jorden, men uppskattningsvis finns det omkring 2000 satelliter som cirkulerar kring jorden, av vilka omkring 500 fortfarande används.

Varje år sänds det upp färre än 100 satelliter. Nominell användningstid för de mest långlivade satelliterna är ca 10 år, när satelliten sedan är förbrukad finns den ofta kvar i omloppsabana som rymdskrot - därav den stora andelen oanvända satelliter.

Det finns dessutom en massa annat skrot i rymden som även definieras som satelliter, omkring 22 000 partiklar som är större än 10 cm och 500 000 som är större än 1 cm. Upp
 
Hur skjuts satelliter upp i rymden?
Satelliter skjuts upp i rymden med hjälp av bärraketer som placerar dem på rätt höjd och i rätt bana. Upp 
 
Hur drivs en satellit när den väl är uppe i rymden?
Instrumenten ombord får sin energi från solcellspaneler. För att hålla sig på rätt plats eller förflytta sig i rymden använder de eget bränsle som följer med upp vid uppsändningen. Om en satellit ska förflytta sig lång ut i rymden kan den gå in i bana runt en planet på vägen för att få extra kraft av planetens gravitation, ungefär som en släggkastare snurrar runt för att få upp kraft i utkastet. Upp

Kan man sända upp stationer i rymden som tar emot solens strålar och sänder ner som solkraft?
Det är många som funderat på hur man bäst ska kunna utnyttja solenergin som flödar ute i rymden. Det mest realistiska verkar vara att ha satelliter i bana kring jorden med enormt stora solcellspaneler. Energin sänds sedan ner med mikrovågor till mottagningsstationer på jorden. Problemet är bara att få ekonomi i det hela. Att skicka upp utrustning i rymden kostar enorma belopp. Att istället bygga upp solcellsparker i Sahara och bygga kraftledningar till Europa vore är antagligen billigare, men inte heller det har ännu hänt. Solceller är fortfarande för dyra. För scenariot med solceller i rymden måste man också tänka på säkerheten så att inte folk på marken tar skada av strålningen uppifrån. Upp

Finns det någon möjlighet för oss som bor i Sverige att se internationella rymdstationen från jorden?
 ISS är inte helt lätt att se från Sverige men med hjälp av en kikare och med vetskap om när den passerar har du en chans. Om du går in på nedanstående webbplats så kan du välja land och stad, det ger dig ett schema över när den passerar i närheten av din hemort.
 Länk :  ISS från jorden  Upp

Hur är livet ombord på en bemanad satellit?
En satellit är obemannad. Dom som vi brukar kalla för rymfarkost eller rymdkapsel är bemannade. Man försöker efterlikna livet på jorden men den viktigaste skillnaden är att man är tyngdlös och allt svävar omkring. Det är ofta trångt och bullirigt, allt som du gör till vardags som att dricka vatten, äta och gå på toalleten är annorlunda. Upp 
 
Jag har för mig att ESA har ett antal fartyg och plattformar för uppskjutning av satelliter runt ekvatorn. Undrar om det är ESA som äger och bemannar dessa eller om de hyrs in vid behov från utomstående aktörer?
ESA har inga fartyg eller plattformar för uppsändning av rymdfarkoster. ESA använder i huvudsak ArianeSpace och deras uppsändningsplats i Kourou i Franska Guyana. Däremot finns det ett internationellt konsortium som säljer uppsändning från en havsbaserad plattform (Sea Launch) du hittar mer info via den bifogade länken
 Länk:  Sea Launch  Upp 
 
Man ser stjärnor på himlen som rör sig, är det stjärnor eller är det satelliter?
Då man ser något stjärnliknande som rör sig över himlavalvet under en eller några minuter så rör det sig i allmänhet om en satellit. De syns oftast strax efter skymningen eller strax före gryningen, då det är mörkt på jorden men satelliten är solbelyst.

När man ser något stjärnliknande som snabbt rör sig på himlen och är synligt endast en eller några sekunder så rör det sig sannolikt om en meteor, även kallat stjärnfall.
Det är då frågan om en liten, kanske sandkornstor partikel, som kommer från rymden och tränger in i jordens atmosfär med hög hastighet och förångas av den enorma uppvärmningen vid inträdet. Upp 
 
 

 


 
 

 


 

 

 

 

 

Senast uppdaterad: 25 januari 2017