Frågor om jordobservation

 
- Vad kan man se på en satellitbild? Syns människor? 
 
 - Var används satellitbilder? 
 
 - Varför behövs miljösatelliter som Envisat? 
 
 - Behövs det satelliter för att studera jordens miljö? Kan vi inte få denna kunskap på annat sätt? 
 
 - Vilka är ESA:s jordobservationssatelliter i rymden? 
 
 - Kostar det pengar att använda data från ESA:s miljösatellit Envisat? 
 
 - Hur mycket har ESA:s miljösatellit Envisat kostat totalt? 
 
 - Varför satsar Sverige så mycket på miljösatelliten Envisat? 
 
 

 
 
 Vad kan man se på en satellitbild? Syns människor?
 Detaljgraden i satellitbilder skiljer sig väldigt mycket mellan olika satelliter och instrument. Vissa instrument konstrueras för att visa så många detaljer som möjligt medan andra ska ge översiktsbilder. Under årens lopp har tekniken blivit mer och mer avancerad och nu kan man se ganska små föremål från rymden. Det finns satelliter som kan se föremål som är bara sex decimeter stora. Det innebär att det går att se en uppslagen kvällstidning som ligger på marken! På sådana bilder syns människor om dom står i en grupp och enstaka människor syns om dom kastar tillräckligt långa skuggor. Det är dock mycket troligt att det finns militära satelliter som kan visa ännu mindre saker.  Upp
 
Var används satellitbilder?
 Satellitbilder har en mängd användningsområden. Här följer några exempel: Meteorologer använder satellitbilder när de gör väderleksprognoser. Miljöforskare behöver denna typ av data när de forskar runt jordens miljö och klimat. Satellitbilder används även för kartläggning och samhällsplanering. Skogsstyrelsen är en av Sveriges största användare, de använder bilderna för att se om skogsavverkning gjorts så som rapporterats till myndigheten. Satellitbilder kan också vara till stor hjälp vid naturkatastrofer som jordbävningar och översvämningar. Upp

 
Varför behövs miljösatelliter som Envisat?
 De senaste åren har vi sett flera oroande exempel på förändringar i klimatet och miljön: ett allt tunnare ozonlager, öknar som breder ut sig, smältande istäcke på Nordpolen, skyfall, häftiga stormar och översvämningar. Allt detta har gjort oss medvetna om vår inverkan på den ekologiska balansen. Det finns ett stort behov av kontinuerlig övervakning av tillståndet i atmosfären, till havs och på land. Envisat kommer att vara ett viktigt verktyg för att få ny kunskap om jorden och dess miljö. Upp
    
 
Behövs det satelliter för att studera jordens miljö? Kan vi inte få denna kunskap på annat sätt?
 Jordobservation med satellitteknik är ett kraftfullt verktyg för att beskriva den globala miljön och analysera förändringar som sker. Satelliter är unika på det sätt att de snabbt och regelbundet kan hämta information över mycket stora områden på jorden. Satellitteknikens andra stora fördel är att mätningar över hela jorden kan göras på ett jämförbart sätt. Dessutom får berörda länder ingen möjlighet att manipulera mätningarna eller förbjuda dom. Upp
  
  
Vilka är ESA:s jordobservationssatelliter i rymden?
 ESA:s första jordobservationssatellit var ERS-1 som sändes upp 1991, senare kom också ERS-2. Dessa båda satelliter används inte längre, men båda överträffade förväntningarna vad gäller livslängd och data. Envisat, Europas största jordobservationssatellit sändes upp år 2002 och flera av instrumenten levererar fortfarande data. Satelliterna GOCE (uppsänd 2009) och Cryosat (uppsänd 2010) ingår i ESA:s program Earth Explorers och de levererar båda viktiga data till europeiska miljöforskare. Upp

 
Kostar det pengar att använda data från ESA:s miljösatellit Envisat?
 Med undantag för vissa särskilt utvalda forskningsprojekt måste alla som vill ha Envisatdata betala åtminstone lite pengar. Forskare som vill använda data från Envisat får betala ett lite lägre pris som ungefär motsvarar reproduktionskostnaderna medan de som vill använda data från Envisat i operationella eller kommersiella syften måste betala ett högre pris för data. Upp

 
Hur mycket har ESA:s miljösatellit Envisat kostat totalt?
 Att utveckla och sända upp Envisat har kostat totalt 2000 miljoner €. Sedan skall Envisat opereras i minst 5 år. Det beräknas kosta 300 miljoner €. Totalt kommer Envisat alltså att kosta 2,3 miljarder €, ca 20 miljarder svenska kronor. Sverige har betalat drygt 800 miljoner kronor av totalsumman, d.v.s. inklusive driften av satelliten. Den största delen av kostnaden för Envisat har använts för att utveckla satelliten och de tio instrumenten ombord. Utvecklingen av Envisat och dess instrument har pågått i ca 10 år och tekniken är mycket avancerad. En annan ganska stor kostnad är alla tester som måste göras innan satelliten kan sändas upp. När man betalar så här mycket pengar, är det viktigt att veta att satelliten och alla instrumenten verkligen tål de förhållande som råder i rymden. Sen ska Envisat sändas upp i rymden med en Ariane-raket. Markstationer som ska styra Envisat och ta emot all data satelliten skickar ner har utvecklats under en längre tid. Även dessa kräver avancerad teknik och utrustning. Upp
  
 
Varför satsar Sverige så mycket på miljösatelliten Envisat?
 Sverige ser stora fördelar med att studera jorden med hjälp av satelliter. Envisats system för övervakning av atmosfär, vatten, is och land har många användningsområden och miljöfrågor är viktiga för Sverige. Envisat kan ge väsentliga bidrag till forskningen om klimatförändringar. Resultaten kan leda till större förståelse för de globala miljöförändringarna och i förlängningen kan de komma att ligga till grund för politiska beslut med stor räckvidd. Därför har Sverige gjort en stor investering i satelliten. Sverige tycker också att det är viktigt att Europa har en egen kapacitet inom rymdområdet, det har stor strategisk och kommersiell betydelse. Sverige är en framstående industrination och satellitprogram inom ESA är en plattform och språngbräda för de kommersiella framgångarna för svensk industri inom rymdområdet. Större delen av de pengar Sverige har satsat på Envisat kommer tillbaka till oss genom de svenska industrier som deltar i arbetet, främst Saab Ericsson Space. Dessutom ligger ESA:s huvudstation för Envisat som ger arbete åt 28 personer i Salmijärvi utanför Kiruna. Upp
 

Senast uppdaterad: 24 januari 2017