Övervakning av marina Natura 2000 habitat med hjälp av data från Saccess

Bakgrund och syfte

Enligt EU:s ”Art- och Habitatdirektiv” har medlemsländerna en skyldighet att skydda och
bevara ett antal arter och habitat . En del i skyddet består av ett nätverk av så kallade Natura
2000 områden. Åtminstone nio av de marina Natura 2000 habitaten som är utpekade av EU
återfinns i Sverige varav tre är ”laguner”, ”stora grunda vikar och sund” samt ”ler och
sandbottnar som blottas vid lågvatten”.
Syftet med det genomförda projektet var att hitta ett ”signalsystem” som på ett effektivt sätt
kan styra de fältinsatser som är nödvändiga för att följa upp bevarandestatusen för de tre
nämnda marina habitaten.

Genomfört arbete

Projektet använde data från satellitdataarkivet ”Saccess” (http://saccess.lantmateriet.se) där
totalt åtta områden inom fem län (Skåne, Västra götaland, Kalmar, Södermanland och
Västerbotten) valdes ut och studerades. För samtliga områden användes data från fem olika
tidpunkter (80-tal, 2000-tal, 2005, 2007 och 2008). Den ursprungliga intentionen var att hitta
ett automatiserat ”signalsystem” för att regelbundet följa upp och detektera förändringar
inom marina områden. De genomförda studierna och utvärderingarna visade att:
I områden med bra vattenkvalité (siktdjup) så kan följande företeelser karteras (ner till ca 6
meter) i de senare dataseten (2005, 2007 och 2008):
· Areal hos sandbankar, sand- och lerbottnar.
· Täckningsgrad, dominerande artsamhälle, algmattor mot sandbotten.
· Geomorfologi; deltabildning, trösklar, grunda revlar.
· Övervattensvegetation – vass, säv och flytbladsväxter.
Eftersom den inomårliga variationen är väldigt stor så måste förändringsanalyser ske med
bilder tagna från samma tidpunkt på säsongen. Dessutom är den naturliga variationen
mellan olika år väldigt stor – så det går att detektera en förändring, men det går i dagsläget
inte att säga om den är naturlig förändring, en förbättring eller försämring. De data som
användes inom projektet var ifrån olika tidpunkter på säsongen och de tidiga dataseten
(1980-tal och 2000-tal) hade för låg upplösning (> 25 meter) för att vara användbara.
Pga ovanstående så rekommenderas inte någon automatisk förändringsanalys för de marina
områdena, däremot kan bildunderlaget användas för att bygga upp kunskap och på sikt
användas i mer automatiserade förändringsanalyser.
Förändringar i omgivningen (t ex nya hyggen, vägar, byggnader etc) går bra att detektera
mha satellitdata både visuellt och via automatiska metoder. Även muddringar och
stranderosion går att upptäcka.

Rekommendationer

Projektet har visat att det går att kartera och visuellt följa upp ett antal företeelser i grunda
marina områden. Baserat på den mängd data som i dagsläget finns tillgängligt i SACCESS
och de kunskaper det finns om förändringar inom de marina områdena så rekommenderas
inte någon automatisk förändringsanalys.
Däremot så kan det rekommenderas att satellitdata över skyddade områden bearbetas så att
så mycket som möjligt av bottenstrukturer och vattenvegetation framträder. Genom att
visuellt jämföra och granska dessa årliga bilder så går det att på sikt bygga upp kunskap
kring förändringar och vad som orsakar dessa. Se exempel i figur 1.
Bildunderlaget kan användas för att avgränsa de olika naturtyperna, se exempel i figur 2.
Planeras det marina fältinventeringar så är ett bildbaserat underlag värdefullt för att planera
vilka hur punkter och transekter ska läggas ut.
Naturvårdsverkets projekt ”Uppföljning av skyddade områden” håller för närvarande på att
ta fram riktlinjer för uppföljning i marina naturtyper. Arbetet pågår och kommer bland annat
att presenteras vid en workshop den 3-4 februari 2010. Resultatet från detta projekt kommer
att presenteras vid den workshopen.

Exempel på hur man kan skilja fastsittande vegetation på hårdbotten

Figur 1. Exempel på hur man kan skilja fastsittande vegetation på hårdbotten (gröna områden,
konstanta mellan år) och rörlig mörk botten (blå område) som kan vara antingen makrofyter (här
ålgräs) eller friflytande algmassor.


 

Exempel på underlag från västkusten

Figur 2. Exempel på underlag från västkusten där man kan iakttaga grunda ler- och sandbottnar,
sublittorala sandbankar, täta bestånd av makrofyter och avgränsa ett estuarium.

 

Läs mer om projektet. pdf fil


Kontaktpersoner

 

Oscar Törnqvist, oscar.tornqvist@lm.se, 08-579 972 91
Birgitta Olsson, birgitta.olsson@lm.se, 08-579 972 79

Senast uppdaterad: 22 november 2012