Gradering av fel i skogliga beståndsdatabaser

 

Syfte


Syftet med projektet är att vidareutveckla användningen av satellitdata som informationskälla för att peka ut felaktiga, avvikande och föråldrade skogliga data i stora beståndsdatabaser hos Holmen Skog AB. Sambanden mellan satellitdata och skogliga parametrar utnyttjas för att peka ut avvikande bestånd och sedan rangordna de utpekade bestånden för att kunna optimera och effektivisera fältinventeringar för uppdatering av skogliga beståndsdata.
Ambitionen är att introducera en robust metodik som kan sänka de löpande kostnaderna för ajourhållning och uppdatering av beståndsdatabaser samtidigt som man ökar informationskvalitén hos databasen, vilket är en viktig förutsättning för en effektiviserad skoglig planering i GIS-miljö. 
 

Data och metoder

 
Det geografiska område som är aktuellt för projektet är Holmen Skogs region Iggesund (Hudiksvall – Sveg). I projektet kommer Holmens beståndsdatabas över området att användas.

Den skattning som utförs i detta projekt grundas på satellitdata parat med beståndsdata. För varje bestånd samlas bildstatistik. I körningar med neurala nätverk används sedan hela kombinationen för att träna nätverket. I karteringen som följer föreslår nätverket hur bildstatistiken ska se ut, baserat på de skogliga uppgifterna, och detta förslag kan jämföras med den insamlade bildstatistiken. På så sätt erhålls en residual (avvikelse) mellan en modellerad bildstatistik och en verklig bildstatistik.

Ett sätt att gradera avvikelserna är att utgå från dessa residualer. För att vikta residualernas betydelse, med hänsyn taget till dynamiken i de olika satellitbanden, kan en principalkomponent-analys på residualerna ge en vägledning och måste utvärderas.
Andra dataset som kan bidra till en rangordning måste undersökas. Användningen av höjddata, inklusive sluttningsinformation, samt satellitdata från flera tidpunkter kan också ge värdefull vägledning och ska användas i såväl modellering som rangordning av felaktigheter. Det ska även utvärderas om den skogliga beståndsinformationen som inte ändras (exempelvis ståndortsindex, jordart) är något som kan bidra.
 
En tredje metod som ska utvärderas är möjligheten att invertera den utvecklade modellen för att kunna estimera skogsvariabler. Genom att träna modellen på bestånd med låg residual (utan stora avvikelser) och sedan applicera den på de bestånd med funna avvikelser kan estimeringen av skogsvariablerna bidra till såväl rangordning som att peka ut vilken variabel som sannolikt är i störst behov av revidering.
 

Förväntade resultat

 
• Utveckla en metod för att rangordna och karaktärisera fel i beståndsdatabaser
• Test av metoden i studieområdet
• Utförd fältutvärdering
• Implementera resultat i en tjänst möjlig att erbjuda kunder
 

Projektlängd

 
2006

Kontaktpersoner


Holmen Skog AB: Ingmar Östman, (ingmar.ostman@holmenskog.com)
Metria Miljöanalys: Mats Rosengren. (mats.rosengren@lm.se)
 

Senast uppdaterad: 25 maj 2009