Renbruksplan för samebyar

Utveckling av Renbruksplan för fyra samebyar i Sverige

Marken inom renskötselområdet, som utgör ca 40 % av Sveriges yta, samutnyttjas av många markanvändande aktörer och rennäring. Rennäring och skogsbruk är t ex två areella näringar som påverkar varandra. Detta förutsätter en ömsesidig anpassning av verksamheten till den andra näringens krav. Skogsbruket har under lång tid för dokumentation, analys och planering nyttjat instrumentet skogsbruksplan. Skogsbruksplanen är både en tillståndsbeskrivning och ett åtgärdsförslag, utgående från ett långsiktigt hushållningsperspektiv.

Något motsvarande instrument för renskötseln finns inte. De markanvändnings-redovisningar som utarbetats beskriver visserligen hur samebyarna i grova drag nyttjar markerna inom samebyn, men ger ytterst översiktlig eller ingen information om tillgången på betet, störning från annan markanvändning, skogens ålder etc. Från samebyarna har efterfrågats ett arbetsverktyg som bättre tillgodoser en renbetes-förvaltning för den aktive renägaren. En dialog har först med samebyarna om att framställa en Renbruksplan.

Med Renbruksplanen skulle förutsättningar skapas att utifrån vegetations- och betestyper, skogliga variabler m m samt information om kärnområden och strategiska platser planera för en bärkraftig renskötsel som effektivt nyttjar betesmarkerna anpassad till andra markanvändare och omgivande miljö. Det är sannolikt så att det först med kunskap och tillgång till fjärrannalys och modern GIS-teknik som Renbruksplaner är möjliga att praktiskt förverkliga. Renbruksplanen är avsett att vara ett dynamiskt dataverktyg för i första hand samebyar/vintergrupper (sita) och enskilda rennäringsföretagare på samma sätt som skogsbruksplanen är ett verktyg för den enskilde skogsägaren. Verktyget skall utformas så att sameby/renskötare skall kunna nyttja det oavsett geografisk hemvist inom renskötselområdet.

Det nu föreliggande projektet i fyra samebyar, Tossåen, Vilhelmina södra, Östra Kikkejaure och Sirges tillämpar ett användarstyrt arbetssätt, där resultatet i stor utsträckning är beroende av samebyarnas egna insatser. Syftet med projektet är att med hjälp av fjärranalys, genom kartläggning, vegetationsklassning, samt fältinventering:
förbättra underlaget för operativ renskötsel
förbättra underlaget för samrådsdiskussioner med andra markanvändare (främst skogsbruket)
kunna kombineras med andra informationskällor
Arbetssättet med Renbruksplan skiljer sig från traditionell ”renbetesinventering” genom att man utgår från de renskötande samernas kunskap om tillgängliga betesområden. Med satellitbild som bakgrund tas information fram på den lokala nivån (sita-grupper) och därefter skalas den framtagna informationen upp till att omfatta hela samebyn. Detta ger ett noggrannare resultat avseende rennäringens förutsättningar. Planeringen kompletteras också med angivelse av väsentliga områden av olika karaktär som samebyarna beskriver samt påverkansgrad av andra faktorer. Det ger samebyarna en överblick som tidigare varit svår att få. Som hjälpmedel för detta används ett GIS-baserat system. Informationen samlas in lokalt i sita-grupper. Därefter sammanfogas informationen avseende hela samebyn.

Indelning och beskrivning av samebyn i operativa renskötselytor, beteslansindelning, baserad på lokalkännedom och fjärranalysteknik är en mycket central del i framtagandet av Renbruksplan. Syftet med indelningen är följande:

Att få överblick av samebyns befintliga betesförutsättningar
Att systematiskt säkra värdefulla områden/trakter ur betessynpunkt
Att styra fältinventeringarna utifrån olika områdens relativa betydelse för renskötseln
Att jämföra de uppskattade betesförutsättningarna och vegetationsklassningen/betestyper
De karterade beteslanden kan utgöra underlag vid samrådsdiskussioner och inom den operativa renskötseln
För att få en helhetsyn på markanvändningen inom samebyarna görs en kartläggning av konkurrerande markanvändning. Helhetsbilden av det samlade intrånget i samebyn är viktig vid planläggning av renskötseln, när effekten av ytterligare exploateringar skall bedömas och i samebyarnas samråd med andra markanvändare. De omvärldsfaktorer som redovisas i Renbruksplan är valda dels utifrån önskemål från samebyarna dels utifrån den information och det material som finns tillgängligt. De sju kategorierna är: skogsbruk, jordbruk, samhällsutbyggnad, rekreation, väder och klimat, natur- och kulturhänsyn samt rovdjursförekomst.

Ett GIS för Renbruksplan kommer att utvecklas där all framtagen data samlas. Målsättningen med GIS för Renbruksplan är att det blir enkelt, effektivt och har hög säkerhet/kvalitet. Systemet ska vara “enkelavancerat”. Bakom kulisserna kan operationerna vara komplicerade men för den dagliga användaren, renskötaren, ska de vara lätthanterliga.
 
 

Kontaktpersoner 

 
Kontaktperson i projektet är:

Leif Jougda, Rennäringssakkunnig Skogsstyrelsen, 0940-14487,  leif.jougda@svsac.svo.se
 

Senast uppdaterad: 26 maj 2009