Nyhetsbrev nr 9

Houston 4/11/2002

 
Howdy! (som man säger i Texas)
 
Pumpmodulen ©C.Fuglesang

Jag nämnde i förra rapporten att något av det mest komplicerade vi ska göra under rymdpromenaderna är att hantera pumpmodulen. Vad jag inte visste förrän nyligen är att normerna för arbete på ISS säger att föremål som hanteras manuellt under rymdpromenader får väga högst 750 pund, d.v.s. 340 kg. Pumpmodulen väger nästan dubbelt så mycket. Men eftersom alternativet till manuell hantering skulle ta mycket längre tid så är planen att Beamer och jag, trots viktnormerna, hanterar modulen manuellt. Vi kommer att bolla modulen mellan oss ett par gånger, från rymdfärjans robotarm till fästet på plattformen på rymdstationens utsida.

 

Simulerad rymdpromenad på datorskärmFörra veckan hade vi en session i VR-laboratoriet(VirtualReality) för att närmare studera hur arbetet med pumpmodulen ska gå till. Ett datorprogram simulerar i detalj rymdstationen, rymdfärjan och robotarmarna med alla dess rörelser. På skärmen kan man placera ut de speciella fotfästen som astronauter använder vid rymdpromenader (APFR = Articulating Portable Foot Restraint) och ställa dit astronauter. På så sätt kunde vi se hur långt rymdfärjan Atlantis robotarm kan föra pumpmodulen innan den kolliderar med undersidan av Destiny (namnet på NASA:s laboratoriemodul) och hur vi bäst placerar oss själva. Vi tog sedan på oss hjälmar som projicerar en bild av vad vi skulle se om vi var på rymdstationen.

Christer Fuglesang på VR labbet med hjälmen ©C.Fuglesang

När jag vred på huvudet och kroppen så såg jag allt som var runt omkring mig på ISS, med de specialhandskar jag bar så kunde jag också se var mina händer var och jag kunde greppa den virtuella pumpmodulen. Jag såg hur Beamer var snett under mig, han tog pumpmodulen från robotarmen och svängde den sedan uppåt-bakåt till mig. Där slutade vi simuleringen, för den här gången. Ett resultat av övningen är att vi såg att Beamer måste gå ur sitt fotfäste (APFR) när jag har fått tag i modulen. Under tiden som jag svänger modulen vidare uppåt måste han ställa om fotfästet för att sedan åter gå i den och ta emot modulen från mig. Sedan måste jag göra samma sak innan vi tillsammans kan föra modulen på sin plats på lagringsplattformen.

 
"Charlotte" är en anording som simulerar hur det känns att hantera stora föremål i tyngdlöshet.  ©C.Fuglesang  Slutligen kände vi på ”Charlotte” i VR-labbet. Det är en anording som simulerar hur det känns att hantera stora föremål i tyngdlöshet. Med hjälp av linor som är fästa i datorstyrda motstånd så kan man skapa de krafter och trögheter som ett föremål har i rymdens tyngdlöshet. Vi kände förstås på hur pumpmodulen uppför sig. Man behöver inte särskilt stora krafter för att röra modulens vikt, trots att den väger 644 kg, men man måste vara försiktig så att man inte ger den för hög fart för då kanske man inte kan stanna den i tid. Det är ungefär som att hantera fritidsbåtar vid bryggan. Vridningar och rotationer var mer besvärliga.  Dessa  rörelser  är svårare att stoppa när de kommit igång.
 
Så mycket mer av speciellt intresse har faktiskt inte hänt de två senaste veckorna. De har varit rätt lugna och sköna, med en och annan simulering, och mycket regn. Fast det var en sak till jag ville passa på att skriva om: enheter. I Sverige är vi ju vana vid att använda de s.k. SI-enheterna, som meter och kilogram, och man skulle tro att i alla vetenskapliga och tekniska sammanhang ute i världen så används dessa enheter idag. Men det gäller inte för rymdfärjan. Den är baserad på fot, tum, pund, pund per kvadrattum (för tryck), mm. Lite ålderdomligt kan man ju tycka, men det riktigt intressanta är att för rymdstationen så har man bestämt sig för att använda SI-systemet, i princip. Om vi som exempel tar pumpmodulen från Atlantis, så har den massan 1420 pund men när vi lämnar den på ISS så säger vi 644 kg. Men de flesta på NASA är så vana med de gamla enheterna att det av bara farten blir fot och pund osv. även när det bör vara riktiga SI-enheter. Det ger mig många tillfällen att retas lite med våra instruktörer,  förutom att jag lärt mig udda saker som att 14.7 psi är lika med 1 atm tryck.

Hälsningar,  

Christer Fuglesang

 

Senast uppdaterad: 4 juni 2009