Nyhetsbrev nr 45

Hej!

Sedan ett par månader så är vi i fulltidsträning igen. Det känns mycket bra och fortfarande är det inte alls överbelastat. Nästa vecka har jag 27 timmar schemalagd träning och det är nog det mesta hittills. Lägger man till två eller tre gympass samt nödvändig kontorstid för email, telefon (alltid är det någon liten intervju) och förberedelser för simuleringar, så kommer man i alla fall lätt upp i 40 timmar, men inte allt för mycket mer heller.

Det mesta vi har gjort hittills har varit repetition eller liknande av vad vi gjort tidigare. Trots allt, när Columbiaolyckan inträffade för tre år sedan var vi mindre än sex månader från start och när den ”nya” besättningens träning avtog i höstas var vi ungefär åtta månader från start. Nu har vi strax under sju månader till tidigaste möjliga startdatum: 14 december. Det är dock inget fel i att repetera. Det har varit god repetition att köra igenom alla tre rymdpromenaderna i vattnet under de senaste veckorna. De gick väldigt bra och ändå har vi tre-fyra repetitioner kvar av varje rymdpromenad. Dessutom tillkommer ett antal övningar av olika reservscenarier.

Jag håller upp benen på min (uppblåsta) rymddräkt.

Jag håller upp benen på min (uppblåsta) rymddräkt så att BillyO kan komma åt en skruv bak i ryggslutet. ©C.Fuglesang

En del nytt har det trots allt varit. Förra veckan var vi och tittade på våra ”riktiga” rymddräkter – alltså inte de vi har i vattnet eller de vi tränar med i andra situationer heller. Huvudsyftet var att lära oss hur man kan höja trycket i dräkterna ifall någon skulle drabbas av trycksfallssjuka (dykarsjuka) i samband med en rymdpromenad. Bästa sättet att bota det är genom att låta den olycklige vara i förhöjt tryck en längre tid. Men en rolig bieffekt till lektionen var att jag fick se min rymddräkt på riktigt.

Idag, 17 maj, hade vi träning med den rymdstationsbesättning som – enligt nuvarande plan – kommer att vara på ISS när vi kommer dit. Befälhavare är amerikanen Michael Lopez-Alegria och med honom flyger ryssen Michael Turin. De ska avlösa Jeff Williams och Pavel Vinogradof, som är innevarande besättning på ISS, med en Soyuz i september. På ISS finns då redan Thomas Reiter, ESA, som flyger upp med STS-121 och ska tillbaka med oss. Kvar blir i stället Sunni Williams som följer med oss upp.

Instruktören tittar ut från Lab-modulen med röken i bakgrunden.

Instruktören tittar ut från Lab-modulen med röken i bakgrunden. ©C.Fugleasng

Dagens övning gällde nödsituationer ombord på ISS: eld, läckage eller giftspill i luften, vilket i praktiken bara kan vara ammoniak som används som kylvätska på de amerikanska modulerna. Vad ska respektive besättning göra och hur ska arbetet koordineras. I princip tar sig var och en till sin farkost; rymdfärjan för vår del och Soyuzen för ISS-besättningen. Beroende på hur allvarlig situationen är, så försöker man åtgärda den: släcka elden, isolera läckaget genom att stänga luckor, osv. En viktig del i arbetet är att veta var gasmasker och brandsläckare finns och hur de används.

Vi fick ett scenario där vi alla var i den ryska Servicemodulen ”Zvezda” och åt middag, när plötsligt brandalarmet gick. Branden visade sig vara i labbmodulen ”Destiny” och där var det mycket rök. Branden kunde bekämpas, men efter det gick hela rymdefärjebesättningen till rymdfärjan och vi stängde luckorna till ISS. Det är inte troligt att detta händer på riktigt, men det är viktigt att veta vad alla ska göra utifall en olycka inträffar. Det var faktiskt en gång en brand på Mir och det just när två besättningar var ombord samtidigt.

NASA's Kennedy Space Center i Florida, Discovery

NASA's Kennedy Space Center i Florida, Discovery ©NASA

Det är nu bara drygt sex veckor kvar tills vi förhoppningsvis får se en rymdfärjestart igen! Tio månader efter att Discovery flög med uppdraget STS-114 så rullar hon åter ut i slutet på veckan till startplattan för uppdraget STS-121. Det ser ljust ut för start i början på juli. Startfönstret öppnas den 1 juli och sträcker sig ända fram till den 19:e.

Nästa rymdfärja är Atlantis med uppdraget STS-115, som just nu har startfönster 29 augusti -13 september. Man kan ju tycka att då ska det väl inte vara några problem med att hinna få klart Discovery igen för oss med STS-116 till mitten av december, men så enkelt är det tydligen inte. Många tvivlar på att det går därför att problem och krångel har en otrevlig tendens att dyka upp och orsaka förseningar. Och innan Discovery blir STS-116 så måste hon vara beredd att tjänstgöra som räddningsfärja för STS-115, om något går galet under dess uppskjutning och Atlantis inte kan komma tillbaka. Då får – mest sannolikt – Roman, BillyO, Beamer och jag hoppa in i Discovery för en snabbfärd upp till ISS och rädda sex strandsatta (”rymdsatta”?) kollegor tillbaka till jorden. Det är visserligen ett tämligen osannolikt scenario, men det innebär att Discovery inte kan börja iordningställas för STS-116 förrän efter Atlantis start och det verifierats att Atlantis är OK för att komma tillbaka.

Hur som helst så börjar det hända saker och ting igen och jag får förhoppningsvis anledning att återkomma lite oftare framöver.

Hälsningar,

Christer

Senast uppdaterad: 22 juni 2009