Nyhetsbrev nr 35

Houston, 3/2, 2005

 

Hej och god fortsättning på år 2005!

Det har hänt en hel del sedan jul och det ser mer och mer positivt ut för ett återupptagande av rymdfärjeflygningarna till sommarn. Runt nyår skickades en modifierad extern tank till Florida och arbetet med att sätta ihop den s.k. stacken med rymdfärjan Atlantis pågår för fullt. Stacken består av själva rymdfärjan som sitter på den externa tanken som i sin tur hålls upp av de två fastbränsleboostrarna på var sin sida (se bild). Det yttre på den externa tanken har modifierats så att ingenting av isoleringen ska falla av och skada rymdfärjan, vilket ju skedde när Columbia startade för drygt två år sedan. De flesta tycks vara inställda på att Atlantis (flygning STS-114/ISS-LF1) ska kunna starta i andra halvan av maj. Det finns ett ”tidsfönster” mellan 12/5 och 3/6 som man siktar in sig på. Går inte det, kanske mest p.g.a. någon oförutsedd händelse, så är nästa chans i juli.

Rymdfärjestacken på startplattan

Rymdfärjestacken på startplattan ©NASA

Den officiella planen för det närmaste året ser nu ut så här: STS-114/ISS-LF1 i maj; STS-121/ISS-ULF1.1 den 10:e juli; STS-115/ISS-12A den 8/12 och STS-116/ISS-12A.1 den 9/2 2006. Men notera att datumen är planeringsdatum för när de olika starterna tidigast kan ske och allt hänger framför allt på hur den första flygningen går.

Vid infarten till Johnson Space Center så finns den här skylten om vad som just nu pågår och när nästa start är. Under lång tid stod det bara ett sort TDB (To Be Determined - "att bestämma") under rymdfärjeprogrammmet. Men nu finns ett startförnster: 12/5-3/6.

Skyltade datum för flygning

Skyltade datum för flygning  © C. Fuglesang

Nästa rymdstationsbesättningsutbyte sker med Soyuz 10S i mitten av april. Då tar Sergej Krikalov och John Phillips över efter Leroy Chiao och Salizhan Sharipov. Med Soyuz 10S följer också ESA:s Roberto Vittori, för en 11-dagars flygning som bekostas av Italien. När Sergej och John i sin tur avlöses av Billy MacArthur och Valeri Tokarev i oktober med Soyuz 11S, så kommer Sergej att ha satt nytt världsrekord i total tid i rymden. Just nu innehas det av Sergej Avdeev med 747 dygn, men Krikalov kommer att komma upp i ytterligare några månader. Ett Europeiskt långtidsrekord är också i förberedande. Thomas Reiter, som flög 179 dygn på Mir 1995-96, ska upp till rymdstationen med STS-121 (10 juli) och sedan bli kvar där till min flygning (STS-116). Thomas blir den förste långtidsflygande ESA-astronauten på ISS tack vare ett program där ESA köper en del av Rysslands tid på rymdstationen. Det dröjer till dess vår egen europeiska modul Columbus är på plats innan ESA har automatisk rätt till viss del av tiden på ISS. Troligen sker det under första halvan av 2007.

Med Thomas så kommer alltså ISS:s besättning att återgå till att vara tre personer, vilket det ju var fram till ett par månader efter Columbia-olyckan. Fram till dess så gjordes besättningsutbytena med rymdfärjorna, tre och tre åt gången. Nu vill NASA minimera antalet flygningar med rymdfärjorna så man förhandlar med Ryssland om att göra så många byten som möjligt med Soyuzraketer. Den närmaste tiden verkar det som om två besättningsmedlemmar kommer att avlösas med en Soyuz och den tredje med en rymdfärja, fast jag är inte säker på att sista ordet är sagt om detta ännu. Det troligaste är i alla fall att på STS-116 så kommer vi att ha med en NASA-astronaut upp som avlöser Thomas som följer med oss ner. I stället för de övriga två ISS-besättningsmedlemmar som planerades tidigare så har vi fått två nya rymdfärjebesättningsmedlemmar.

Förra veckan så blev det offentligt på NASA i Houston hur vår besättning förändras, fast det dröjer nog några veckor innan det blir ”offentligt för världen” via en NASA pressrelease. Detsamma gäller f.ö. för Thomas Reiters flygning.

De två utökade besättningsmedlemmarna är Joan Higginbotham och Nick Patrick. Joani började i samma NASA-klass som jag, 1996, och det här blir hennes första flygning också. Nick är från klassen efter, samma som BillyO, d.v.s. 1998. Bägge är Mission Speciallists (uppdragsspecialister) med bakgrund som Masters of management och Masters in space systems respektive PhD. i mechnical engineering. Intressant är också att Nick har dubbelt medborgarskap: förutom amerikan är han också britt. Så på det viset kommer vi faktiskt att vara tre européer som återvänder tillsammans med rymdfärjan Atlantis från rymden om drygt ett år!

Nick Patrick

Nick Patrick var med en på en simulering med full rymdutstyrsel som vi gjorde i våras.© C. Fuglesang

Det mest förvånande var dock att vår befälhavare Terry byttes ut mot Mark Polansky. Nu var det visserligen ingen överraskning för honom, Beamer, BillyO och mig som vetat att detta var i görningen sedan ett par månader, men för de flesta var det helt nytt. Bakgrunden till det hela ligger i att det finns så väldigt många oflugna astronauter i NASA:s kår samtidigt som Bush har sagt att rymdfärjorna bara ska användas för att bygga färdigt rymdstationen (till 2010) och helst med så få flygningar som möjligt. För att ge alla chansen till att flyga så tittar därför chefen för astronautkåren på alla möjligheter och han bedömde det så att Terry som redan gjort fyra flygningar nu kunde få stå tillbaka för nytt folk. Mark, som också går under namnet Roman (gissa varför!) är också ”klasskamrat” till mig, har flugit en gång (tillsammans med Beamer, faktiskt) och var utnämnd som pilot på STS-117. Nu blir den platsen ledig och någon som ännu inte flugit får den. Joani var förresten också på STS-117, men flyttas nu alltså upp en flygning. En bidragande orsak till bytet är nog att vår flygning inte är lika krävande som förut (i alla fall på pappret). Vi har nu tre i stället för fyra rymdpromenader och med två extra rymdfärjeastronauter kan jobbet delas upp ordentligt. Förut räckte inte ens den tillgängliga tiden till allt som skulle göras enligt schemaläggningen.

Slutligen en rättelse angående John Young, som jag fick av Dan Örberg, Stockholm. Astronaut Young har visserligen gjort väldigt mycket, varav en hel del för första gången, men jag hade fel när jag skrev att han också var först med att köra månbilen. Det var David Scott på Apollo-15. Om man ska vara noga så var Young heller inte först med att flyga månlandaren, ty den testades under Apollo-9, men vad jag menade var att han var först att flyga den vid månen. Hur som helst, en nyttig påminnelse om att aldrig lita för mycket på sitt minne utan kolla upp fakta när man kan!


Hälsningar,
Christer Fuglesang

Senast uppdaterad: 22 juni 2009