Nyhetsbrev nr 20

Houston, 23/5, 2003

Hej allihop,

  Christer Fuglesangs besättning byter rymdfärja, från Atlantis till Discovery                                                      
Som förväntat, är det nu dags för nästa framskjutning av starten för trafik med NASA:s rymdfärjor. Nu gäller förseningen ytterligare ett par tre månader, tills vidare kanske man ska tillägga. En riktig tidsplan kan egentligen inte göras förrän undersökningskommittén för Columbiaolyckan kommit ut med sin rapport. Rapporten ska bli klar så att kongressen hinner diskutera den innan de tar sitt sommaruppehåll. Det absolut tidigaste realistiska datumet för första rymdfärjan, STS-114, är nog mars 2004 och därmed skulle vår flygning, STS-116, komma fyra-fem månader senare.  Men inget ont som inte också har något gott med sig. Nu får jag i alla fall en rejäl sommarsemester! Midsommar och tre veckor i skärgården ska bli härligt.
Förutom det nya datumet så byter vi rymdfärja. I den senaste planen så har vi ”Discovery” i stället för ”Atlantis”.  Jag tror det beror på att ”Atlantis” måste in på långtidsöversyn nästa år, medan ”Discovery” kommer ut från detsamma. Förutom översyn så har en del apparatur moderniserats. Dessutom planeras nu nästa uppgradering av rymdfärjornas dataprogram, OI-30, till vår flygning. Fast jag tror inte detta innebär några större förändringar för vår del.
 Mars Express är utrustad med en landare,
Mars Express är utrustad med en landare,
Beagle 2, som bl.a. ska analysera markprover. © ESA


Europeiska rymdorganet, ESA, har startat upp ett nytt program som heter Aurora och det presenterades nyligen på ett möte. Aurora syftar till att utveckla teknologier och strategier för utforskning av solsystemet och långtidsmålet är att skicka människor till Mars. Det är verkligen spännande saker, även om tidsplanen – år 2015 för beslut och år 2030 för första bemannade resan till Mars – känns lite väl tam. 
Men redan om drygt en vecka, den 2:a juni, så skickar ESA i väg sin första sond till Mars: Mars Express. I december kommer den fram till den röda planeten och landaren ”Beagle 2” går ner till ytan. Vi kommer att lära oss mycket nytt om Mars och kanske kommer vi också ännu lite närmare svaret på frågan om det finns eller om det någonsin har funnits någon form av liv på planeten. Allt vi lär oss kommer att vara till stor nytta när vi funderar ut hur vi bäst ska skicka människor till Mars.

Aurora är Europas första lilla, men seriösa, steg till att ta sig an utmaningen att åka bortom jordens omedelbara närhet. Det är en vision som stimulerar och ställer krav på ny teknik och nya idéer inom många delar av samhället. Därför är det desto tråkigare att Sverige beslutat att inte gå med i programmet! (Inom ESA-samarbetet är det valfritt att delta i alla program utom det vetenskapliga programmet som är obligatoriskt.)

Anledningen till att Sverige inte gått med (ännu!?) är att rymdverksamheten inte har tillträckligt stöd i vårt land. Och det är värre än så. Neddragningar hotar, framförallt om inte Sverige kan vara med solidariskt och betala för den Europeiska Ariane-raketen som ju dessvärre hade ett missöde i höstas. Det finns risk att vi måste dra oss ur det programmet också. Vi behöver visioner och stimulerande utmaningar i samhället! Precis som personliga utmaningar leder till personlig utveckling utvecklas samhället av intressanta utmaningar. Att satsa på rymden är att satsa på framtiden! Att vara med i ESA är att vara med i Europa. Genom projekt som stimulerar många människor inom flera olika områden i hela Europa kan vi öka samhörighetskänslan i EU. Ett utmärkt exempel vore en Europeisk bemannad rymdfarkost med heleuropeisk besättning. Flertalet av elementen för ett sådant projekt finns redan: Ariane-raketen för uppskjutning, ATV:n som grund för en rymdkapsel och ett lyckat återinträde genom atmosfären demonstrerades härom året med ARD-projektet. Faktum är att Europa nog har större chans att utveckla en ny bemannad farkost inom rimlig tid och kostnad än NASA.

Med ett klart och tydligt mål, med en spännande och intressant utmaning samt en vision som väcker entusiasm så ökar viljan till rymdsatsningar. Vi måste också visa på hur en satsning ger en bas för spetsteknologi, hur det stimulerar industrin, hur det ökar vår kunskapsbas, hur det enar Europa och hur absolut nödvändigt det är om vi vill vara en ledande del av världen.

För Sverige, med Europa – i rymden!
 

Hälsningar,

Christer Fuglesang
 

Senast uppdaterad: 5 juni 2009