Nyhetsbrev nr 18

Houston, 10/4 2003

Hej,
Jag hör att det fortfarande faller en del snö i Sverige medan vi har svensk sommarvärme i Houston. Men snart nog blir det för varmt här och det vore skönare att vara i hemlandet.
 
Columbiautredningen går sakta men säkert framåt. Bandet från datainspelaren (se föregående brev) går utmärkt att läsa och all data håller nu på att tolkas och integreras i helhetsbilden. Det verkar luta mer och mer åt att skumplasten som föll från bränsletanken, 80 sekunder efter start, skadade något alldeles vid vingkanten. Det finns radardata från jorden som visar att ett föremål av ungefär en meters storlek lämnar rymdfärjan under flygningens andra dag. Ett tag trodde man att det var en speciell värmeskyddsdel från den delen av vingen som träffats som föll av rymdfärjan. Men sista dagarna har man hittat just den delen, så ännu har inte alla bitar fallit på plats och undersök-ningskommitten vill inte dra några förhastade slutsatser.
 
 STS-107 under rymdfärd 
STS-107 under rymdfärd. © Air Force Maui Optical & Supercomputing Site
 
Det har dock sagts officiellt att den slutliga rapporten beräknas bli klar i juni. Ganska snart kan kommitténs rekommendationer till vad som behöver åtgärdas innan flygningarna kan återupptas presenteras. NASA:s chef Sean O’Keefe sa nyligen att rymdfärjeflygningarna kanske kan påbörjas igen före årets slut. Han skulle nog inte uttala sig om han inte hade några fakta att basera uttalandet på.
 
Under tiden så förskjuts datumen för ”inte-tidigare-än” starter. Nästa flygning, STS-114, har nu 1 oktober som tidigaste datum och vårt nya ”inte-tidigare-än-datum” är 1 mars 2004. Det pågår också diskussioner om hur man ska kunna förhindra framtida olyckor. En av många saker som studeras är hur man skulle kunna inspektera och laga skador på undersidans värmeskydd när rymdfärjan är ute i rymden. Vid en angöringssimulering nyligen så provade vi en ny sak: en volt, eller looping, med rymdfärjan när vi var 200 meter från ISS. Tanken är att rymdstationens besättning tar bilder med kameror under tiden som rymdfärjan loopar. Betydligt svårare blir det att komma åt att laga en eventuell skada på rymdfärjans undersida. Det finns nämligen inget att hålla sig i under en rymdpromenad dit. En idé är att flyga dit med linor genom att använda de små räddningsraketerna som man har med sig på rymdpromenadsdräkten. En annan är att låta rymdfärjans robotarm (som inte når till undersidan) gripa tag i rymdstationen och svänga runt färjan så att undersidan pekar in mot stationen. (När rymdfärjan är dockad till ISS så pekar undersidan utåt.) Därefter så skulle en astronaut kunna vara på rymdstationens robotarm och komma åt en lagning. Ett annat svårt problem är att hitta material och metoder för att kunna utföra själva lagningen. Jag gissar att en del tester och prov kommer att genomföras under de närmaste rymdflygningarna och troligen kommer vi också få någon extra testuppgift under vår flygning.
 
Hedersbetygelser till astronauterna på Columbia 
Hedersbetygelser till astronauterna på Columbia. Före Astros inledning till basebollsäsongen paraderade NASA-anställda. © Christer Fuglesang
 
Hedersbetygelserna för de döda Columbiaastronauterna fortsätter. I Houston finns ett basebollag som heter The Astros, just med anledning av att Houston är astronauternas hemstad. Baseball är traditionellt USA största sport och fortfarande ofantligt populärt. När The Astros inledde årets spelsäsong förra veckan så gjorde de det med en fantastisk hyllning till alla som jobbat med Columbia i allmänhet och besättningen i synnerhet. Inför nästan fullsatta läktare (ca 45000 personer) så paraderade NASA-anställda in med en jätteflagga, följt av ett femtiotal astronauter i flygjackor och sedan besättningens familjer. 
Vackra sånger, tal och bildspel samt en vithövdad havsörn (USA:s nationalfågel) som kom flygande in över arenan. Det var nog inte många ögon som inte tårades. Patriotiskt naturligtvis, men det visar vilket fantastiskt intresse och känsla som finns i USA för rymdfärder. F.ö. så vann Astros matchen strålande med 10-4, vilket ju gjorde alla desto gladare.
 
Vi var och tittade på riktiga rymdsaker i förrgår, i Huntsville, Alabama. Ett företag där bygger något som kallas FRAM, vilket är en plattform som kan hålla olika nyttolaster. T.ex. så sitter vår pumpmodul och en SHOSS-låda på FRAM:ar och när vi lossar dessa delar från rymdfärjan och fäster dem på ISS så är det FRAM-mekanismen vi använder. Vi flög till Huntsville för att lära oss alla finesser i detalj och dessutom få möjlighet att känna på de riktiga FRAM:arna. När vi tränar i poolen har vi bara enklare kopior. Det var f.ö. inte bara vår besättning som var och besåg FRAM:en; flera andra astronauter som också kommer att hantera dem var där. Bland astronauterna som var med var en av mina närmaste vänner i kåren, Pier Sellers ursprungligen från England men numera är han amerikansk medborgare. På bilden ses hur han noga studerar mekanismen.

 Pier Sellers (STS-120) studerar noga FRAM-mekanismen. Bland andra så tittar Beamer på  
Pier Sellers (STS-120) studerar noga FRAM-mekanismen. Bland andra så tittar Beamer på. © Fuglesang
 
Hälsningar,

Christer Fuglesang
 

Senast uppdaterad: 5 juni 2009