Nyhetsbrev nr 13

Houston 19/1/2003

 
Hej igen på det nya året 2003!

 
Det har varit ett lugnt och avkopplande jullov. Visserligen hade jag lånat hem en Hasslebladskamera med två olika objektiv och en handhållen laser (som jag skrev om i förra brevet), men förutom att jag testade dem lite så gjorde jag inte speciellt mycket jobb. I USA firar man inte Trettondagen så vi återupptog träningen måndagen den 6:e januari och redan påföljande dag var Beamer och jag i rymddräkterna i poolen. Vi gick igenom alla olika steg för hur vi flyttar de tre lådorna från rymdfärjan till rymdstationen liksom lådan som ska tillbaka från rymdstationen till jorden. Dessa operationer innebär att jag är upp-och-ned vid ett par tillfällen, kanske en kvart åt gången, och det kan bli lite besvärligt. Det brukar ömma en del i axlarna några dagar efteråt. I rymden blir det dock inget problem. Där är vi tyngdlösa och det finns heller inget riktigt upp eller ned. Det här var vår femte genomgång i poolen med rymddräkterna och vi har 18 till planerade.
Instruktör Zeb visar oss hur rymdpromenaddräkten demonteras i dess olika delar  
Instruktör Zeb visar oss hur rymdpromenaddräkten demonteras i dess olika delar © C. Fuglesang 
 
Diskussioner om RTAS operationer 
Diskussioner om RTAS operationer (Terry, Beamer, Christer Fuglesang m. fl.) © C. Fuglesang

Starten för STS-116 ligger kvar den 24 juli. Förslaget att flytta uppsändningen till den 31 juli är tillbakadraget. Faktum är att det är extra hård press från NASA:s allra högsta ledning för att hålla ISS:s byggschema. Såvida inte något tekniskt problem på rymdfärjorna dyker upp så blir det nog ingen mer omplanering för vår start. STS-107 , en ren forskningsflygning som blivit försenad med flera år, startade i torsdags utan problem, det är ett gott tecken.

Vi hade en genomgång med vår schemaläggare Myron där han visade sin preliminära plan, vecka för vecka, hela vägen fram till start. Där fanns inget av kontorstid, egna studier, gym, m.m. inlagt och det tar ändå 36-37 timmar i veckan i genomsnitt. Det verkar som det kommer att bli en del övertidsjobb framöver! Den enda ledigheten som återstår innan uppsändningen är en vecka i mars och fyra amerikanska helgdagar utspridda över halvåret.
 
En till två gånger i månaden kommer vi att åka till KSC i Florida. Vi har redan varit där två gånger i början av januari. Ena gången var vi där med flera andra besättningar för att provskruva bultanordningarna som ska hålla ihop byggdelarna P5 och P4. Liksom nästan alla andra rymdartiklar benämns de med en förkortning, RTAS, men jag har glömt vad det står för. Det kan ju synas trivialt med några bultar men det känns ändå bra att få prova dem på riktigt i förväg. Dessutom finns det en sofistikerad reservanordning som kan användas om huvudbulten av någon anledning inte fungerar och den måste man ju också förstå sig på. RTAS används också på ett par andra delar (P5-P6, S4-S5, S5-S6) och därför var det flera besättningar som var med i Florida.

 Närbild på P5 (nedre delen) - P4 (överst) kopplingen 
Närbild på P5 (nedre delen) - P4 (överst) kopplingen © C. Fuglesang 
 
Christer prövar sina EVA handskar i lågtryckslåda. 
Christer prövar sina EVA handskar i lågtryckslåda. © C. Fuglesang 

När jag vägde in mig på det nya året kunde jag konstatera att jag gått upp fem kilo sedan februari. Nog hade vi god julmat i Houston också, men byxorna passar lika bra som förr, så jag tror det är all tid i gymmet som ger utdelning. Ungefär tre gånger i veckan, en till en och en halv timme åt gången, har jag styrketränat efter ett program som vår tränare Shannon gjort upp. Jag fick också rådet att äta mycket proteiner, vilket bl.a. finns i äggvitor. Nu kokar jag ett dussin ägg åt gången, vilket räcker två-tre dagar. Gulorna slänger jag bort; det är där kolesterolen finns. Med Myrons planeringsschema så blir det svårt att fortsätta bygga muskler men förhoppningsvis ska det gå att upprätthålla vad som uppnåtts hittills.

Mina personliga rymdpromenadshandskar har kommit. Handskarna är gjorda efter formar som togs av mina händer för snart ett år sedan. Först provade jag dem i en vakuumlåda, för att se hur de kändes och för eventuella finsjusteringar. Till en viss gräns kan längden av varje enskilt finger i handsken ändras. De kändes ganska bra och jag hade dem vid senaste passet i poolen. Det tråkiga är att det bara är träningshandskar för poolen som jag har fått medan de riktiga, för rymden, nog inte blir klara i tid! Kanske någon annan kan använda dem någon gång i framtiden, om inte jag skulle få en till chans.
 
I fredags var det ytterligare ett tillfälle att se riktig rymdvara. Två gripstänger för robotarmarna (FGB – Fixed Grapple Bar) skulle provpackas i SHOSS-lådan. Den flyger både upp och ned med oss och under rymdpromenaderna kommer vi att ta ut gripstängerna och fästa dem på olika lådor så att robotarmarna ska kunna gripa tag i lådorna och manövrera dem. Det var ett givande test och jag kunde ge ett par rekommendationer till tillverkarna som bör underlätta själva rymdpromenaden.

En köldknäpp passerade nyss Houston med temperaturer t.o.m. under noll. Det brukar hända någon gång varje vinter, men efter sex vintrar i Houston har jag ännu inte sett en enda snöflinga. Nu är det dock kortbyxor som gäller igen och idag har jag spelat fotboll, ute.

Terry och Billy O manövrerar rymdfärjans robotarm i VR labbet
Terry och Billy O manövrerar rymdfärjans robotarm i VR labbet © C. Fuglesang

Hälsningar,
Christer Fuglesang

 

 

   
Terry och Billy O manövrerar rymdfärjans robotarm i VR labbet © C. Fuglesang
 

Senast uppdaterad: 4 juni 2009